Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Förslag om lättat strandskydd kan få motsatt effekt

Inför sommaren planeras många byggprojekt. En vanlig missuppfattning är att det räcker med bygglov och många missar då att söka dispens från strandskyddet. Krångliga regler innebär stora kostnader både för den enskilde och samhället. Den ordning vi har i dag är inte rättssäker och innebär ett slöseri med resurser skriver bland andra Pia Pehrson, advokat.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Regeringen har i vår presenterat ett förslag på lagändringar i miljöbalken för att möjliggöra mer byggande i tidigare strandskyddat område. Förslaget går ut på att länsstyrelserna ska få möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, om den plats där man vill bygga har liten betydelse för strandskyddet. Riksdagen planerar att fatta beslut om förslaget den 18 juni och redan till hösten kan de nya reglerna börja gälla.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Förslagen är i många delar bra, de skulle underlätta för utökat byggande men ändå säkra upp strandskyddets värden. Man har dock missat en mycket viktig förutsättning.

Byggande i strandskyddat område berörs nämligen inte bara av miljöbalken, utan också av Plan- och bygglagen (PBL). Ska man uppnå någon som helst förenkling av byggandet och ändå behålla rättssäkerheten måste man börja med att samordna de båda lagarna.

En fastighetsägare som vill uppföra en byggnad eller anläggning i strandnära läge söker först bygglov enligt PBL och lämnar in ansökningshandlingar och ritningar samt betalar en avgift för prövningen. Har fastighetsägaren tur säger den kommunala byggnadsnämnden – kanske efter någon kompletteringsrunda – ja till bygget och fastighetsägaren har fått sitt bygglov.

Men något byggande blir ändå inte av eftersom fastighetsägaren först måste söka strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Och den kommunala nämnd som prövar strandskyddsdispensen kommer väldigt ofta fram till motsatt resultat jämfört med byggnadsnämnden i prövningen av bygglovet.

Öppnar för en rad problem

Om förslaget går igenom kommer det leda till en rad olika problem.

* 1. Regeringens förslag ger till att börja med länsstyrelserna en mycket stor arbetsbörda. För att strandskyddet ska kunna upphävas ska länsstyrelsen för det första bedöma att det är fråga om just en liten sjö eller ett litet vattendrag. Någon storlek att utgå ifrån finns inte i lagtexten.

* 2. För det andra ska länsstyrelserna värdera om områdets betydelse för strandskyddets syfte är liten. Här krävs att länsstyrelsen tar fram ett omfattande underlag för det enskilda vattendraget eller sjön. Det ligger i sakens natur att en sådan bedömning kommer att kräva betydande insatser från länsstyrelsens sida.

Utifrån hur begränsade resurser länsstyrelserna har i dag kommer det att ta ett stort antal år innan länsstyrelsen kan besluta om upphävande av strandskydd i ens en del av det egna länet.

* 3. För det tredje är alltså bygglovet och den prövning som gjorts enligt PBL ofta värdelös – såväl skattepengar som fastighetsägarens medel har använts till ingen nytta. Något bygge kommer inte till stånd. I flera fall upplyser inte heller kommunen om att bygglov ensamt inte räcker för byggnation i vattennära lägen utan att en prövning enligt miljöbalken också krävs. Det blir därför en obehaglig överraskning för fastighetsägaren att bygglovet som sådant inte ger rätt att bygga.

Det finns också otaliga exempel på hur fastighetsägare av ren okunskap går igång med sitt bygge trots att man inte fått dispens, och sedan tvingas riva sin bastu eller stuga i efterhand, när tillsynsmyndigheten upptäcker att strandskyddsdispens varken sökts eller erhållits.

Börja i rätt ände

Vid tidigare lagändringar har man försökt förenkla och samordna prövningen något. Exempelvis vindkraftverk eller annan verksamhet som fått tillstånd enligt miljöbalken får i princip sin strandskyddsdispens redan i miljöprövningen.

Ska man underlätta för byggande och landsbygdsutveckling men ändå värna om strandskyddets miljövärden, måste man börja i rätt ände. Man bör göra regelsystemet enklare att förstå och samordna prövningen i alla led, enligt såväl PBL som miljöbalken.

Den ordning vi har i dag är inte rättssäker och innebär ett slöseri med resurser. Och trots regeringens goda intentioner om förenkling riskerar kommande lagändring snarare att innebära ett såväl dyrare som mer komplicerat system, för både samhället och medborgarna.

Pia Pehrson

advokat och partner, Foyen Advokatfirma

Anna Bernhardsson

biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Båda specialiserade på mark- och miljörätt