Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

För lite näring i skolmaten

Knappt hälften av landets skolor lever upp till kraven att servera näringsriktig skolmat.

Bara 6,3 procent av dem uppfyller krav vad gäller järn, D-vitamin, fettkvalitet och fibrer. Det framgår av den hittills största studien av svensk skolmat, skriver SvD.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Trots rekommendation att eleverna ska erbjudas två rätter samt ett vegetarisk alternativ har nästan hälften av skolorna bara en rätt på menyn.

Få skolor följer rådet att servera fet fisk och blodpudding.

Studien av skolmaten i 191 skolor visar att två tredjedelar av all mat lagas i skolans eget kök. I var fjärde skola levereras varmrätten utifrån, men tillbehören lagas på plats.

Mer än hälften av skolorna erbjuder bara en rätt, trots att rekommendationen är att ha två rätter plus ett vegetariskt alternativ på skolmenyn.

Råden om hur ofta fet fisk och blodpudding ska serveras följs bara i runt hälften av skolorna. Rekommendationerna om måltidsdrycker, lättmjölk eller vatten, och nyckelhålsmärkt lättmargarin följs också dåligt.

De flesta skolor planerar skolmatsedeln minst fyra veckor i förväg, däremot har mindre än hälften av skolorna en näringsberäknad matsedel.

Det är få skolor som uppfyller kriterierna för att bedöma om skolmaten uppfyller de svenska näringsrekommendationerna för vitamin D, järn, fettkvalitet och fibrer. En fjärdedel av skolorna klarade tre kriterier av fyra, medan 13 procent inte uppfyllde något av kriterierna.

I åtta av tio skolor serveras skollunchen före klockan 11 och fyra av tio skolor har behov att minska ljudnivån i skolmatsalen.

De flesta skolor har pedagogisk lunch, där en vuxen äter lunch tillsammans med cirka 25 elever.

När det gäller matsvinnet lämnar ungefär hälften av skolorna matavfall till kompost eller för biogasframställning. Men bara var femte skola mäter varje vecka eller ofta hur mycket mat som slängs.

I två av tre skolor är mer än hälften av all mjölk ekologisk. Däremot är det betydligt sämre med ekologisk potatis och nötfärs.

Positivt är att majoriteten av skolorna alltid eller nästan alltid serverar fisk som kommer från hållbara bestånd.

Resultaten visar att det finns stort utrymme för förbättringar. Exempelvis näringsberäknar majoriteten av skolorna inte skolmaten.

– Det är oroväckande att så många skolor inte följer Livsmedelsverket råd, skriver initiativtagarna till Skolmat Sverige.

Bakom organisationen står Karolinska institutet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket.

Den nya skollagen slår fast att skolmaten ska vara näringsriktig. Skolinspektionen utvärderar nu hur tillsynen av det nya lagkravet ska genomföras i praktiken.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.