Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Att det regnar i Göteborg kommer väl knappast som en överraskning för någon. På SMHI:s lista över regniga städer finns staden nästan alltid med på topplistan.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Experterna ska göra Göteborg till bästa regnstaden

En orkester som bara spelar när det regnar, cykelbanor med tak och vattenboulevarder. GP har träffat människorna som tycker att vi ska sluta klaga på vädret. Nu är de fast beslutna om att göra Göteborg till världens bästa stad när det regnar.

Det tar bara några sekunder. Allt blir mörkt, himlen öppnar sig. Ett kraftigt skyfall vräker ner över staden och människorna som var på väg hem med sina matkassar får söka skydd under närmaste glass-
kioskparasoll. Ganska snart börjar regnet ställa till med problem. Ledningarna är inte dimensionerade för att svälja de extrema vattenmassorna. I stället forsar regnvattnet fram på vägar och trottoarer. Bäckar och diken sväller till något som mer liknar åar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det hela är över lika snabbt som det startade. Snart skiner solen igen. Men kvar återstår både vattenmassor och sanering. Källare översvämmas, viktig elektronik slås ut och vägar skärmas av.

Göteborg är en av Sveriges regnigaste städer. Oftast går det dock betydligt mer stillsamt till än i exemplet ovan. Större delen av året är regn en del av vardagen. Det regnar mer på västkusten än på östkusten. Ofta i kombination med blåst. Det är alltså ingen slump att vi myntat ord som sidledsregn. En som inte tror på att bekämpa regnet är Iréne Stewart Claesson.

– Jag tror att man vinner mycket på att försöka se regnet som en resurs och ta hand om det. Att leva med det och
sluta klaga, säger hon.

Iréne Stewart Claesson är designer och har arbetat med hållbarhetsfrågor i hela sitt yrkesliv. Hon tycker att det gnälls lite onödigt mycket på vädret. Hon är inte heller överförtjust i regn, men tycker att den som valt att bosätta sig i Göteborg får anpassa sig. Hon får medhåll av kreatören och spelutvecklaren Jasmine Idun Isdrake.

– Det finns massor av potential med regnet. Vatten är ett av de mest tilltalande elementen inom design. Det kan man använda sig av.

När Jasmine och Iréne strax före jul fick nys om att Göteborgs stad hade planer på att profilera sig som världens bästa stad när det regnar nappade de direkt. 

 

En kall decemberdag var de två av många ingenjörer,
arkitekter, stadsplanerare, designers, kreatörer, miljö-
experter och professorer som samlades i en lokal vid Röda sten. Alla var särskilt inbjudna för att fritt spåna idéer som skulle kunna utveckla Göteborg som regnstad lagom till 400-årsjubileet 2021.

Tanken var att hitta sätt att få göteborgarna att välkomna regnet i stället för att avsky det. Gärna med hjälp av snygga konstverk och kreativa lösningar. I tyska Neustadt finns till exempel en konstinstallation där speciella stuprännor är kopplade till instrument som skapar musik när det regnar. I Sydkorea belyser man regn för att skapa hologramliknande effekter.

En av idéerna som kläcktes vid Röda sten och som Iréne Stewart Claesson tyckte kändes både kul och genomförbar var en vattenlekplats. En lekplats som fungerar bra när det inte regnar, men som blir ännu roligare när den är vattenfylld.

– Man skulle kunna bygga rännilar och ytor som är designade för att översvämmas. Det blir en plats där barnen kan göra egna deltan och kanaler. Dessutom skapas intressanta och vackra mönster i vattnet, säger Iréne Stewart Claesson.

Hon efterlyser också ”takade” fler mötesplatser. På film flyr skådespelare ofta från ett skyfall, hamnar under ett tak och möter en trevlig främling. Karaktärerna står kvar och pratar en stund. Det finns helt enkelt ingen annanstans att ta vägen.
– Sådana mötesplatser finns det ont om i Göteborg, trots att det regnar väldigt ofta. Tänk om man kunde ha cykelbanor och torghandel under tak. Det skulle förändra jättemycket, säger Iréne Stewart Claesson.

Åter till människorna med matkassar som står under ett glasskioskparasoll och väntar ut skyfallet. Regnet faller så hårt att det dånar. Dropparna landar på den regntunga asfalten, studsar upp igen och blöter ner fötter och smalben. Snart forsar vattnet fram på gatorna. En och annan har så bråttom att han inte kan vänta ut ovädret. I stället försöker han ta sig fram med ett sönderblåst paraply som enda skydd. På avstånd bullrar åskan.
– Varje år faller ett extremt skyfall någonstans i Sverige. Man vet aldrig var. Ofta trillar det ner någonstans där det inte gör så stor skada, men ibland tömmer det sig över tättbebyggda områden och ställer till det rejält, säger Ulf Moback.
Faktum är att Göteborg, trots sitt regnrykte, är väldigt sårbart för skyfall. Som första stad i landet har Göteborg därför genomfört en storskalig skyfallsmodellering. Landskapsarkitekten Ulf Moback och hans kollegor på stadsbyggnadskontoret ville veta exakt hur staden påverkas av extremt väder. På modellerna ser man tydligt hur flera av Göteborgs centrala delar ligger pyrt till. Trädgårdsföreningen, Nordstan och Linnégatan är belägna så pass lågt att de kommer att vara några av de första platserna att översvämmas. Även Östra sjukhuset och Sahlgrenska riskerar att gå samma blöta öde till mötes.
– Skyfall är lite lurigt på det viset. Båda sjukhusen är belägna förhållandevis högt, men det spelar ingen roll eftersom omgivningarna är ännu högre. Skyfallsvattnet samlas alltid i lågzonsområdena, säger Ulf Moback.


Modellerna visar också att räddningstjänsten i Gårda ligger i riskzonen. Logistiskt sett är byggnaden bra placerad med närhet till både centrum och till en av stadens största trafikleder, men byggnaden ligger i ett lågzonsområde och dessutom granne med Mölndalsån. Brandmännen har redan fått en försmak av vad det kan innebära.
En lördag för nästan tio år sedan satt räddningstjänstens personal och följde finalen i Eurovision. Som en direkt följd av stora nederbördsmängder i kombination med ett tekniskt fel svämmade Mölndalsån över och rann rakt ner i brandstationens garage. Kort efter att översvämningen upptäcktes försvann strömmen. Även larmcentralen, som också var lokaliserad här, slogs ut. Under ett antal timmar gick det inte att ringa larmnumret.
– Göteborgshumorn frodades efter det, kan jag säga. Man pratade om poolbilar och simkort och allt vad det var, säger han.


Ulf Moback menar att exemplet är ganska talade och att städer överlag måste bli bättre rustade för att klara extremt väder. Att göra Göteborg till världens bästa stad när det regnar handlar alltså inte bara om det visuella. Det handlar lika mycket om att rusta stadens vitala delar så att de står emot ett skyfall. Mängden regn ser inte ut att vara på väg att minska. Tvärtom. I och med klimatförändringarna väntas både regn och skyfall bli allt vanligare i framtiden. SMHI räknar med att extrema väderhändelser som i dag inträffar vart tionde år kommer att inträffa med fem års mellanrum.
Göteborgs stad var tidig i Sverige att arbeta med vattenfrågor. Även internationellt sett ligger man långt fram när det gäller simuleringsverktyg och modelleringar för regn. Men fortfarande återstår mycket byggande. Runt om i staden behövs platser som samlar upp vattnet.
– Långt tillbaka i tiden var Linnégatan en bäck. Man skulle behöva gå tillbaka till det och skapa en vattenboulevard. I samband med ett häftigt skyfall ser vi annars hur vattenmassorna kommer rinna från Linnéplatsen till Järntorget med så hög hastighet att människor trillar omkull, säger Ulf Moback.

En stor del av nederbörden kan också hållas i schack genom att göra staden grönare. Byter man ut asfaltsbelagda ytor mot rabatter och gräsmattor slipper rören ta hand om alla vattenmassor. Vid Kviberg Arena har det anlagts en regnrabatt där man planterat en samling växter på prov för att undersöka vilka som bäst står pall mot regnandet. Grönområden och vattendammar skapar dessutom mervärden. Vatten är fint att titta på och bra för biologisk mångfald.
– Sommartid är det också ett bra sätt att sänka temperaturen i staden. Det blir behagligare på alla sätt, säger Ulf Moback.

Att göra Göteborg till en världsledande regnstad kommer att bli en utmaning. Det konstaterar Sara Petterson på stadsledningskontoret som är projektledare för satsningen. Idéer finns det gott om, men det kommer att krävas något alldeles extra.
– Målsättningen är att få till någon slags innovation. Något som är helt unikt i världen och som drar blickarna till sig. Göteborg är redan väldigt bra på det tekniska och utredande arbetet. Vi har kommit långt med det, men det finns många städer som kommit mycket längre än oss när det gäller att bygga innovativa och bra lösningar. Jag tror kanske inte vi hinner bli världsledande till 2021, men vi kan komma en bra bit på vägen, säger Sara Pettersson.


Automatiska tak som fälls ut när det regnar och paraplyer som skjuter ut ur lyktstolpar är några av idéerna. Unika konstverk som vaknar till liv i regn pekas också ut som en kul lösning. Eller varför inte inrätta en Simfoniorkester? Den skulle i så fall bara uppträda vid regnväder för att på så sätt locka ut folk och sprida lite extra glädje.
– Tanken är att skapa platser som blir bättre när det regnar. Som turist ska man åka från Göteborg och om det inte har regnat under vistelsen, då ska man känna att man har missat något, säger Sara Pettersson.