Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Europa måste ta sig samman i flyktingfrågan

På EU-toppmötet i dag och i morgon är det upp till bevis. Om inte EU-länderna tar sig samman och öppnar sina gränser för fler flyktingar skadas unionens trovärdighet för lång tid framöver, skriver EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För snart två år sedan stod jag i en hangar på den italienska ön Lampedusa och tittade ut över 280 kistor. Längst fram stod små vita kistor med nallar på. Jag kände en oerhörd sorg, blandad med skam, över att detta händer i vårt Europa. Efter Lampedusa-katastrofen 2013 hördes röster från ledare över hela EU – att det aldrig skulle få hända igen. Ett år senare inträffade en ännu värre katastrof utanför Malta. Och ett nästan oräkneligt antal tragedier har drabbat oss i en strid ström både före och efter dessa händelser. Retoriken från ministrar runtom i Europa ekar alltmer ihåligt för varje gång. I dag och i morgon har EU:s stats- och regeringschefer chansen att ta sig samman och göra verklighet av sina utfästelser. Då ska Europeiska rådet, som toppmötena kallas, ta ställning till EU-kommissionens förslag om att omlokalisera 40 000 syriska och eritreanska asylsökande från Italien och Grekland till andra EU-länder.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Marginell skillnad

Kommissionen föreslår att fördelningen ska ske med hjälp av en fördelningsnyckel som tar hänsyn bland annat till folkmängd och ekonomi i respektive EU-land, samt hur många flyktingar som man har tagit emot tidigare. Länderna kommer att få

6 000 euro från EU för varje person som de får ta emot. Kommissionen har också uppmanat EU-länderna att under de närmaste två åren ta emot sammanlagt 20 000 skyddsbehövande via FN:s vidarebosättningsprogram. För Sveriges del skulle skillnaden bli marginell.

Skamligt att avfärda

Under de senaste veckorna har det hörts kritik mot kommissionens förslag från olika läger. Exempelvis att de skulle innebära mindre självbestämmande för EU-länderna, eller att EU enbart borde fokusera på att bekämpa flyktingsmugglare i Medelhavet. Att avfärda frågan om en mer solidarisk fördelning av flyktingar, samtidigt som världen runtomkring oss brinner, är inget annat än skamligt. Invändningarna liknar dem som jag själv fick höra som EU-kommissionär för migrationsfrågor, då den politiska viljan bland medlemsländerna att införa någon form av fördelningsnyckel var obefintlig.

Humanitära katastrofer

Det förtjänar att sägas igen: Så länge det finns förtryck, krig och fattigdom nära Europas gränser, kommer människor att försöka komma till oss. Vi bevittnar just nu fruktansvärda humanitära katastrofer runtom i världen, inte minst i Syrien. Situationen kräver en gemensam, aktiv och solidarisk politik, där alla 28 medlemsländer tar sitt ansvar. Det gör de inte i dag – inte på långa vägar.

I takt med att den humanitära situationen i EU:s närområde förvärrades växte antalet asylsökande i EU med 44 procent förra året, till mer än 625 000 personer, varav nästan hälften togs emot av Tyskland och Sverige. I Italien undsatte kustbevakningen nyligen 6 000 migranter bara under en helg. Samtidigt beviljade sex hela EU-länder asyl till ynka 230 personer under hela 2014. För de EU-länder dit få asylsökande kommer, men som ändå vill ta sitt ansvar, borde FN:s system för vidarebosättning vara ett alternativ. Trots det vägrar nästan hälften av EU:s medlemsländer att ta emot några sådana kvotflyktingar alls.

Kommissionens förslag är därför en möjlighet för samtliga EU-länder att bevisa att engagemanget för båtflyktingarna på Medelhavet inte bara är tomt prat. Om stats- och regeringscheferna inte tar chansen nu skulle det skada unionens trovärdighet för lång tid framöver.

När Europa väl står enat kan vi göra verklig skillnad. Även om det tog nästan 14 år lyckades EU häromåret enas kring ett gemensamt asylsystem för att behandla flyktingar bättre. Ett system som ökar rättssäkerheten, ger asylsökande ordentliga rättigheter och ett värdigt mottagande – när de väl kommer hit.

Lagliga vägar in

Problemet är att det i praktiken är omöjligt att ta sig lagligt till Europa. Om stats- och regeringscheferna säger ja till EU-kommissionens förslag på toppmötet vore det därför ett tydligt steg i rätt riktning. Ett steg mot ett Europa där fler länder tar sitt medmänskliga ansvar. Ett steg mot att öppna upp bättre vägar hit än flyktingsmugglarnas rangliga båtar. Och, inte minst – ett bevis på att EU verkligen är berett att stå upp för de värden som det europeiska samarbetet är byggt på. Det tog oss åratal av tragedier och brutna löften att komma så här långt. Att backa nu vore ett historiskt misstag.

Cecilia Malmström (FP)

EU-kommissionär för handel, tidigare för migrationsfrågor