Maktskiftet är ett samarbete mellan några av Göteborgs ledande rappare; Wordsilah, Flame och Prince Ali. Deras nya album handlar om den verklighet som finns i förorterna och som sällan eller aldrig upplevs av makten på nära håll. Det handlar om social isolering, frustration och maktlöshet.
–Budskapet är att vi vill upplysa om vilka tankar som föds fram hos människor som den här strukturen vill isolera gång på gång. Vi vill visa att det här med våldet är symbolik. Det är en symbolik som står för frustration, social isolering och utanförskap. Det är folkets desperation, säger Haval Mulla Nazar, ena halvan av gruppen Wordsilah.
I videon till singeln Tro, Hopp och Utanförskap kan man se maskerade män som stormar stadshuset i Göteborg, binder politikerna och tvingar dem att titta på riktiga dokumentärer om ”Göteborgsandan”, polisövervåld och korruption.
Detta tillvägagångssätt kanske inte är det bästa sättet att skaffa sig vänner inom kommunen. Men uppmärksamhet har det i alla fall inte saknats kring Maktskiftets video. Ledande politiker har fördömt videon i starka ordalag.
Vi träffas på ett fik i centrala Göteborg. Killarna har skjortor på sig. Inte för att det är deras stil. Utan för att det är en del av deras konst. De vill möta mig med skjorta för att krossa mina fördomar.
–Vi lever i ett fördomsfullt samhälle, och det är just de fördomarna som återspeglas i politikernas svar till videon. Varför ska vi bli kallade för antidemokratiska när politikerna vill inskränka vår yttrandefrihet? frågar Karwan Faraj.
Politikerna har varit fåordiga i sin respons till videon, där bland annat bilder av Anneli Hulthén varvas med bilder av andra politiker, spelade av statister och försedda med munkavle. Dario Espiga, kommunalråd i Göteborg, har utsetts till ansvarig för att förmedla kommunens syn på saken. Han är väldigt tydlig i sitt ställningstagande.
–Min spontana reaktion är att människor inte ska acceptera att våld förekommer i något sammanhang i vårt samhälle. Jag tycker det är en uppmaning till våld och en antidemokratisk video, säger han.
Killarna i Maktskiftet ser det på ett helt annat sätt. De har alla jobbat med ungdomar i förorten och säger att de vet vad de pratar om. Problemen med utanförskap finns. Men politikerna vill inte ta i dem.
–Vi har en struktur i Sverige som isolerar medborgarna socialt och det resulterar i utanförskap som visar sig i olika former; gängkriminalitet, korruption, svågerpolitik. Hade vi inte varit samhällsengagerade hade vi inte lagt ner tid och energi på det här, säger Karwan Faraj.
–Vi gjorde en spelfilm, muthärvan i Göteborg var ingen spelfilm. Polisövervåld var inte en spelfilm. Vår film kan på sin höjd såra någon. Men en batong kan skada på riktigt. Om en spelfilm kan hota demokratin, hur svag är inte den demokratin? fortsätter Haval Mulla Nazar.
De säger att de ser sig själva som förändringsagenter. Men inte debattörer. Musiken är deras plattform och det är via den de vill sprida sitt budskap.
–Ibland måste ögonen se det som tungan inte kan berätta, avslutar de.
… våldet i videon:
”Vår musik är metaforisk. Bilderna är också metaforiska.”
… reaktioner på videon:
”Många människor har varit väldigt positiva till videon. Det är som om vi har satt ord på något som de inte har kunnat eller haft möjlighet till.
… förändring:
”Vad vi vill förändra, den listan är jävligt lång. Det är strukturen som kommer långt uppifrån. Och förändring kommer nerifrån. Videon är vårt bidrag.”
… yttrandefrihet:
”En av demokratins byggstenar är yttrandefrihet. Om politikerna upplever videon som hotfull, politikerna som ska förespråka yttrandefrihet och poliserna som ska skydda demokratin, då tycker de att yttrandefriheten är ett hot.”
Ett samarbete mellan Göteborgsrapparna Karwan Faraj (Wordsilah), Haval Mulla Nazar (Wordsilah), Abbi Tsegaye (Flame) och Ali Görgulu (Prince Ali).
Skivan har sex spår och Tro, Hopp & Utanförskap är första låten.
