- Tjänstebostad – det känns som förra århundradet, kommenterar Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.
Nordeas styrelse gick med på att banken köpte en lägenhet i Stockholm för 22,5 miljoner åt vd Christian Clausen. Det har fått skarp kritik och väckt liv i en debatt om de höga ersättningar som tjänstemän i ledningen på bolag i Sverige åtnjuter.
För Clausen är långtifrån ensam.
När AB Volvos vd, Olof Persson, tillträdde nya jobbet den 1 september så fick han 11,5 miljoner i årslön, plus bonus om vissa mål uppfylls.
Men trots denna höga ersättning fortsatte AB Volvo dessutom med en gammal tradition, nämligen att erbjuda höga tjänstemän bostad, anskaffad av företaget.
Förre koncernchefen, Leif Johansson, valde att bo i en takvåning, ett stenkast från Avenyn, medan dåvarande vice vd, Jorma Halonen, bodde i en villa vid havet i en av de exklusiva förorterna söder om Göteborg.
Även Olof Persson bor havsnära i västra Göteborg.
Presschefen Mårten Wikforss förklarar varför Volvo köpte ett hus för 30 miljoner till chefen.
- Vår säkerhetsavdelning har vissa krav som skall uppfyllas. Bostaden skall också gå att använda för representation och dessutom har Olof Persson en familj med tre barn och därmed önskemål, hur och var man vill bo. När vi letade så fanns detta hus till salu.
Den hyra Olof Persson betalar är fastställd av skattemyndigheten som rimlig.
- Han betalar nära 42000 kronor i månaden, säger Mårten Wikforss. Då räknas 80 kvadratmeter som representationsyta.
Författaren Bengt Ericson med ett mångårigt förflutet som ekonomijournalist har skrivit boken, "Den nya överklassen". Där ger han exempel på hur näringslivets tjänstemän belönar varandra på ett sätt och på nivåer han är mycket kritisk till.
- Det är fullständigt häpnadsväckande hur detta fenomen accelererat i Sverige, framför allt under de sista tio åren, säger han. Spärrarna har släppt totalt.
Mikael Sällström är IF Metalls representant i AB Volvos styrelse och dessutom klubbordförande på Volvos Metallklubb.
- Det här har inte varit uppe i styrelsen. Jag vet inte om det är rimligt, uppriktigt sagt. Jag har varit så fokuserad på problematiken med visstidsanställningarna.
Trots att AB Volvo häromdagen presenterade ökande leveranssiffror har bolaget garderat sig för sämre tider genom att redan avstå från att behålla visstidare, utan hellre låta dem gå.
Vilken signal skickar det att, trots god försäljning, låta folk sluta, men samtidigt belöna dem som tar dessa beslut?
- Det här försämrar naturligtvis den allmänna stämningen. Hur kan man hålla ihop ett företag på sådana premisser, säger Bengt Ericson.
Ericson talar om "det ansiktslösa ägandet" som en orsak till att tjänstemän kan skaffa sig sådana förmåner. Dessutom handlar det om en begränsad grupp av människor som gynnar varandra inbördes.
Carina Lundberg Markow håller med, framför allt om den andra delen:
- I många fall så är styrelsen snarare lojal med ledningen än med ägarna. I vissa fall är det ganska homogena grupper. Det kan vara svårt att se hur dessa styrelser tar hand om ägarnas intressen.
