Volvo är tjuvarnas favorit

Antalet fordon som stjäls sjunker generellt. Om man jämför första halvårets statistik från Larmtjänst med samma period förra året har antalet stulna fordon minskat med 10 procent.

– Det är mycket tack vare den elektroniska startspärren som alla svensksålda bilar tillverkade efter 1998 måste vara utrustade med. Förr kunde du lätt vrida om tändningen med en glasspinne, men för att stjäla en bil i dag behöver du hög teknisk kompetens, säger Stefan Brala, motorexpert hos Trygg-Hansa.

Det är framför allt i södra Sverige som flest bilar anmäls efterlysta, med Stockholm, Skåne och Västra Götalands län i topp. År efter år har det i stort sett varit samma bilmärken som legat i topp.

– Dels beror det på att det är de vanligaste bilmärkena, dels beror det på efterfrågan. Efterfrågan driver tjuvens sätt att stjäla. När tjuven väl lärt sig att stjäla en bilsort är det inte sällan en viss modell som under en kort period stjäls i ett visst område. Tjuvarna koncentrerar sig på det märket de är bra på just nu.

Bildelar stjäls

Det är också vanligt att det stjäls delar av fordon. En anledning är att tjuven vill använda delarna från bilen för att kunna återställa en krockskadad bil. I USA kan exempelvis ett fordon dömas ut som skrot av ett försäkringsbolag efter en kollision eller vattenskada, vilket innebär att bilen inte får rulla på amerikanska vägar längre.

– Det finns tyvärr en marknad för att köpa denna typ av fordon och föra in dem i EU där de oftast undermåligt repareras med stulna delar och sedan säljs vidare. Det är både en trafikfara på de svenska vägarna och leder till att fler bildelar stjäls i Sverige.

Enligt en rapport från Trygghetskommissionen – en grupp tillsatt av branschorganisationen Svensk försäkring – förs mellan 70 och 90 procent av de stulna bilarna och bildelarna utomlands av internationella stöldligor.

– Vi har många bilar och dyra bilar, det finns en stor koncentration av bilar som tjuvarna är ute efter. Dessutom är det lätt att ta sig ur landet med en stulen bil, vilket skapar en större lockelse för de kriminella ligorna till att operera i just Sverige, säger Stefan Brala.

Tullen står maktlösa

Tulltjänstpersonalen har ingen möjlighet att beslagta de stulna bilarna eller bildelarna eller att gripa misstänkta gärningspersoner, förklarar Lars Kristoffersson, chef för Tullverkets brottsbekämpning.

– Tullverket har inget uppdrag eller befogenhet att hantera stöldgods, det är en uppgift som ligger hos polis. Det är inget som vi aktivt varken kan eller får arbeta emot, säger han.

I den mån det går försöker Tullverket att arbeta förebyggande för att bekämpa de internationella stöldnätverken.

– Om vi påträffar något som verkar misstänkt kontaktas polisen. Till exempel kan det röra sig utrustning som vi tror kan komma att användas i kriminella kretsar. Men de enstaka gånger som vi upptäcker misstänkt stöldgods kan det dröja länge innan polisen kommer, säger Kristofferson.

På uppdrag av regeringen utreder just nu polisen, Tullverket och Kustbevakningen hur arbetet mot de internationella stöldligorna kan förbättras. Slutrapporten ska redovisas senast i februari 2020.

– Naturligtvis försöker vi samarbeta, och syftet med regeringsuppdraget är att hitta mer lämpliga och bättre arbetsmetoder.

Fanny Hällegårdh/TT