”Visioner för jämställdhet räcker inte”

ANNONS
|

I ett kortare perspektiv tänker hon rikta in sig på rätt till heltid, bekämpande av ojämställda löner och möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid.

Den stora förebilden är mormor, som var centerpartist. Hon tyckte om att diskutera politik och uppmanade äldsta barnbarnet Carina Ohlsson att höras, diskutera och bilda sig en egen uppfattning.

– Hon var väldigt modern för att var född 1906. Stark, framåt och full av energi och arbetslust. Tog körkort i 50-årsåldern och fortsatte driva gården efter att hon blev änka. Dessutom älskade hon kunskap, hennes stora sorg i livet var att hon aldrig fick chans att studera. Det var bland det sista hon sa till mig innan hon dog.

ANNONS

Istället var det Carina Ohlsson som, ivrigt påhejad av mormor, blev den första i släkten att läsa på universitetet och utbilda sig till lärare.

– Jag gjorde den klassresa som så många i min generation har gjort. Det var ovant att studera när man inte hade traditionen med sig hemifrån, men sedan upptäckte jag att det inte var så svårt och att vi var många i samma situation. Jag trivdes väldigt bra som lärare. Men så länge jag kan minnas har jag funderat över rättvisefrågor och som riksdagsledamot har jag fått möjlighet att jobba med dem på ett annat sätt.

Nu blir du ledare för S-kvinnor. Varför behövs ett särskilt kvinnoförbund i ett parti som officiellt varit feministiskt i 12 år?

– Så länge det är så långt kvar som jag ändå tycker att det är så behövs ett kvinnoförbund för att tydligt markera det. Det räcker inte med visionsmål för jämställdheten, vi behöver konkreta mål som man kan räkna på och tala om när de ska vara uppnådda. Där kan vi driva på.

Ni presenterar er med att ni ”ställer klasskamp och könskamp sida vid sida”. Klasskamp är ett ord som annars inte hörs så ofta i dagens politiska debatt. Är det bra eller dåligt?

ANNONS

– Man kanske inte använder begreppet klasskamp. Men vi har ju haft en diskussion om att bekämpa barnfattigdom till exempel. Och då är det ju inte barnen egentligen som är fattiga utan deras föräldrar. Den senaste tiden har vi också sett protester från ungdomar i förorter. Det bottnar ju i klass, att man känner att man inte har makt att forma sitt eget liv. Visst bedrivs det klasskamp, även om man kanske inte kallar det just det. Jag tycker inte att ordet är förlegat, men det kanske inte låter så modernt.

Hur ska ni kunna vara relevanta för både protesterande förortsungdom och medelklass­väljare?

– I ett samhälle där alla känner en trygghet så blir det tryggare även för de som redan från början har det bra. Det är i länder med stora orättvisor som man behöver bygga murar mellan fattiga och rika. Jag tror att alla tjänar på ett välfärdssamhälle.

Vilka frågor kommer du att driva som ordförande för S-kvinnor?

– Alla ska kunna ha möjlighet att forma sina egna liv och då måste man kunna försörja sig. Därför är kvinnors arbetsvillkor en fråga som kommer dominera mycket. Det handlar bland annat om alla osäkra anställningar, där kvinnorna är värst drabbade. Man ska ha rätt till heltid och det ska finnas barnomsorg även på obekväm arbetstid. Och naturligtvis frågan om rättvisa löner för kvinnor.

ANNONS

Heltidsarbete och barnomsorg dygnet runt. Tidigare har ditt parti varit förknippat med arbetstidsförkortning, vad har hänt?

– Ska vi kunna driva frågan om sex timmars arbetsdag så måste man först ha en trygghet. En del har så oerhört otrygga anställningar, så kallade sms-jobb där man sitter och väntar vid telefonen på att få jobba. Heltid och tryggare anställningar har drivits hårt från fackligt håll, och då är det svårt att få någon att samarbeta med kring frågan att jobba kortare tid. Det är inte deras högsta prio just nu.

Tror du att du kommer få se sex timmars ­arbetsdag under din livstid?

– Det hoppas jag. Om ett antal år, om S vinner valet och rätten till heltid etablerats, så tror jag att frågan om kortare arbetstid kommer diskuteras mer, att man kommer prata mer om olika värden i livet. Jag hoppas att vi får se en ny sorts flexibilitet som inte bygger på otrygghet, utan innebär att man kan välja nya banor i sitt yrkesliv och att vi kanske jobbar mindre för att få tid till annat. Inom överskådlig tid så tror jag att frågan diskuteras på allvar.

S-kvinnor har jobbat för att föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna. Men inte heller på senaste kongressen fick ni igenom en enda vikt månad till. Varför går det så trögt?

ANNONS

– Vi har ju nått fram till beslutet att partiet ska jobba för en tredelad som ett första steg. Det får vi följa upp så att man verkligen fortsätter jobba i den riktningen, och jag kan såklart önska att formuleringen varit starkare. Men det märks att fler engagerar sig i frågan, och flera fackförbund ställer sig bakom en tredelad försäkring nu vilket gör det lättare att få igenom. Jag tror att vi lyckas införa det om vi vinner valet.

Vad säger du om argumentet att staten inte ska lägga sig i hur familjer delar föräldraledigheten?

– Eftersom det är en reform som ändå betalas av staten, och man ser att det ojämna uttaget leder till ojämställdhet så tycker jag absolut att staten i stället bör utforma försäkringen så att den leder till mer rättvisa, mer jämställdhet. Barn har rätt till båda sina föräldrar. Har man möjlighet till en bra kontakt med sina föräldrar som barn är förutsättningarna bättre för att det fortsätter genom livet.

Snart är det riksdagsval, varför tror du att S förlorade de två senaste?

– Vi var nog inte så förberedda på att andra partier skulle använda våra ord men stå för något annat. Vi hade också haft makten under lång tid. Man kan ju rösta på något, men det kan också vara så att man röstade mot något. Om man innehaft makten under lång tid är det kanske svårare att göra förändringar i samma takt som samhället förändrats. Det gäller att vara i sin nutid. Men om man hade svaret på precis varför vi inte vunnit de två senaste valen så...

ANNONS

... så hade ni kunnat vinna nästa val?

– Det tror jag vi gör. Vi har bättre förslag för jobb och utbildning och jag tror att svenska folket ser orättvisorna tydligare nu. Det är också en annan känsla i partiet idag, och det känns som om Stefan Löfvén har fått upp farten.

Varför?

Som ordförande för S-kvinnor får Carina Ohlsson makt över vilka jämställdhetsfrågor som blir viktiga såväl inom partiet som i samhällsdebatten.

Hur?

I Carina Ohlssons prunkande trädgård hemma i Lidköping, där hon bjuder på jordgubbar och mackor med kantarellost. På det stora torget i närheten sitter hon gärna på helgerna, tar en fika och pratar med väljare och antagonister.

Reflektioner

Som den erfarna politiker hon är, med 15 år i Riksdagen, är hon noga med att inte säga för mycket och ger få konkreta besked.

... rutavdrag:

Det är inget som ger ett mer jämställt samhälle. Jämställdhet är en mer grundläggande fråga än att köpa städtjänster. Hade jag fått välja från början hade vi inte infört det, men det kommer antagligen vara kvar om vi vinner valet.

... att ha sitt namn på flashback-listan över Sveriges 100 farligaste kvinnor:

Det var andra som uppmärksammade mig på det, jag visste inte ens att det fanns en sådan lista. De som känner mig blir väldigt förvånade över att jag skulle höra till landets farligaste kvinnor, haha. Men när man jobbar med frågor som sexköpslagen och mäns våld mot kvinnor så får man ibland en del kommentarer och märkliga reaktioner.

... arbetet som ordförande för Sveriges kvinnojourers riksorganisation:

Man slits mellan hopp och förtvivlan. Det finns en sådan kraft hos människor, även hos de som varit utsatta för ett helvete i flera år. Det finns nog få ställen där man skrattar så mycket som på en kvinnojour.

... jämställdhet och fotboll:

Jag har bland annat jobbat med AIK:s supporterklubb Black Army. Vi har haft jättebra diskussioner om supporterkultur, sexistiskt språk och läktarvåld. Det är viktigt att nå ut i breda lager med jämställdhetsfrågor, så man inte bara predikar för de redan frälsta.

Aktuell: Föreslagen av en enhällig valberedning som ordförande för S-kvinnor.

Gör: Riksdagsledamot för valkretsen Västra Götalands län östra sedan 1998. Ledamot i Europarådets svenska delegation. Ordförande för Sveriges Kvinno-och tjejjourers Riksförbund.

Ålder: 56

Familj: Sambo, vuxen son. Men hit räknas också övriga släkten.

Tjänar: 67 000 kr i månaden

Intressen: Träning, friluftsliv, umgänge med vänner och barnbarn.

Låt jag vill att de spelar på min begravning: The show must go on med Queen.

ANNONS