Den stora faran är om försvagningen av ekonomin håller i sig under en längre tid, konstaterar han.
– Vi vet inte när vi kan säga att vi har ett stabilt läge igen, och vi vet inte hur lång tid företag eventuellt kan få stänga ner sin verksamhet och om det därmed leder till att folk kan hamna i arbetslöshet, säger Bergqvist.
Får vi en stigande arbetslöshet är risken att de negativa ekonomiska effekterna blir mer långvariga. Om företagen inte kan producera och tvingas göra sig av med folk under en längre tid, då får det större och mer långvariga negativa effekter på ekonomin.
Kraftig börsreaktion
Ovissheten om vart det nya coronaviruset är på väg har lett till kraftiga marknadsreaktioner. På en vecka har Stockholmsbörsen rasat över tolv procent. Sedan årsskiftet handlar det nu om en nedgång på cirka sex procent.
– Om reaktionen är överdriven eller inte vet vi inte riktigt än. Men det man får komma ihåg är att börsen har stigit kraftigt under lång tid dessförinnan. Nu i mars är det elva år sedan börsen vände upp efter finanskrisen, säger Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.
Bland konsumenterna brukar osäkerheterna leda till ändrade konsumtionsvanor och ett försiktigare beteende.
– Man ser att många är försiktiga med att boka resor just nu. Om det är uppstår fler och fler fall kommer människor sannolikt vara försiktiga med att vara i för stora folksamlingar och tänka till en extra gång innan de handlar eller går på restaurang för nöjes skull, säger Landeborn.
Än finns det hopp
Det mest sannolika scenariot just nu är dock att vi får en återhämtning i ekonomin, anser Bergqvist.
– Jag tycker ändå att det finns vissa förhoppningar om vi ser till Kina. Tittar man på hamnstatistik för kinesiska hamnar ser man redan nu att industrin och energiproduktionen börjar återvända, inte till 100 procents kapacitet men 65-70 procent.
Politiker och centralbanker världen över har agerat för att mildra de ekonomiska konsekvenserna och begränsa smittspridningen. Åtgärderna kan också bättra på konjunkturen.
– Hongkong är ett tydligt exempel. Där har man använt finanspolitiken för att ge hushållen och företagen stöd. Dels delar man ut pengar och dels sänker man skatter för företag och ger kreditgarantier för mindre företag som har skulder.
Men att företag vidtar åtgärder som att stänga verksamheter och låta anställda stanna hemma riskerar samtidigt att förvärra situationen.
– Jag förstår att man tar till drastiska åtgärder för att verkligen stoppa spridningen men det finns en risk att vi tar i för mycket och att det här ger en större skada på ekonomin och att återhämtningen tar längre tid, säger Robert Bergqvist.
Så bör sparare tänka
Många människor reagerar på den negativa informationen genom att sälja, särskilt småsparare som gått in sent i uppgången och blir rädda, vilket spär på de stora kursrörelserna. Men för den som sparar på lång sikt är det fel väg att gå, anser Landeborn.
– Om man är en långsiktig sparare och inte behöver pengarna under de närmaste åren tycker jag inte att man behöver bli panikslagen och sälja i ett sådant här läge. Sparar du långsiktigt ska du tänka just långsiktigt, säger hon.
Den kortsiktiga spararen som behöver pengarna inom ett till två år bör aldrig placera pengarna i aktier, fortsätter Landeborn.
– Det finns en anledning till det, och det är att det kan gå ned ganska rejält i perioder, som nog många blir smärtsamt medvetna om nu. Om man behöver pengarna i närtid tycker jag att man ska ta ut dem därifrån.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns en missvisande formulering om börsutvecklingen det senaste decenniet. Hela stycket har nu strukits.
Fanny Hällegårdh/TT