Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

De gamla har drabbats stenhårt av viruset, de unga av restriktionerna, skriver Alexander Piauger i en analys.
De gamla har drabbats stenhårt av viruset, de unga av restriktionerna, skriver Alexander Piauger i en analys.

Alexander Piauger: Viruset drabbar de gamla – allt annat drabbar de unga

De gamla har fått ta nästan hela smällen för viruset.
Men de unga har fått ta hela smällen för nästan allting annat.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Ungdomen kan vara lika provocerande som den är skör och förgänglig. Lika sval och vacker som en körsbärsblomning, och lika snabbt överblommad. Arrogant när den placerar sig själv i tillståndets mittpunkt.

För ett drygt år sedan skrev jag, som i bästa fall spelar på ungdomens tilläggstid, en text om hur illa allting skulle bli i framtiden. På många sätt blev det ännu värre.

Omkring 13 500 svenskar har avlidit med covid-19, knappt 91 procent av dem har varit 70 år eller äldre. De som fått intensivvård har haft en medianålder på 63 år.

LÄS MER: Om det blir kollaps är det inte bara virusets fel

LÄS MER: Efter virusskräcken: Nu tar Göteborgs stora godisbutiker revansch

Vaccin kommer rädda oss från lidande och död

Ingen kan tvivla på att coronaviruset i första hand har drabbat den äldre halvan av befolkningen, där döden och lidandet varit påtagligt. Som tur är finns nu en åtgärd som fungerar. Den som blir vaccinerad mot covid-19 har enligt studier ett hundraprocentigt skydd mot att dö av sjukdomen. Över en miljon svenskar har redan fått en första dos, de flesta av dem över 70 år.

Men om själva viruset drabbat de äldsta värst, så gäller motsatsen för restriktionerna.

Grundprincipen, att inte träffa andra människor, påverkar i genomsnitt den som är ung mycket mer än den den som är gammal. Data från USA visar att personer över 70 år redan innan pandemin ägnade sig relativt mycket åt social distansering.

LÄS MER: Ungas sparande minskar under pandemin

LÄS MER: Pfizer: Vårt vaccin är säkert för tonåringar

Umgicks med andra sex timmar om dagen

Under åren 2009 till 2019 tillbringade gruppen nämligen det mesta av sin vakna tid antingen ensamma eller tillsammans med bara sin partner, sammanlagt nästan tolv timmar om dagen. Endast 73 minuter om dagen gick åt till att träffa personer som inte tillhörde familj eller hushåll.

En 24-åring tillbringade enligt samma data mer än fyra gånger mer tid tillsammans med någon utanför hushållet, sex timmar om dagen. Samtidigt bara hälften så mycket tid ensamma eller med sin partner.

De sociala restriktionerna har helt enkelt inneburit en större förändring för vissa än för andra. För Sveriges unga har de dessutom genomförts av rent altruistiska skäl. I gruppen under 30 år har hittills 31 svenskar avlidit med covid, självfallet lika tragiska som alla andra dödsorsaker, men risken för den enskilde är mycket liten.

Det lidande som unga har drabbats av under corona handlar inte om liv och hälsa. Utan skadorna har varit sociala, psykiska och kanske framför allt – ekonomiska.

LÄS MER: Många bollar i KU för Hallengren om corona

Supa och tramsa – och jobba

För frågan är kanske inte främst hur mycket tid unga tillbringade tillsammans innan pandemin bröt ut, utan vad de faktiskt gjorde?

Främst ohälsosamma dumheter som skadar folkhälsan, så klart. Som till exempel att arbeta på kontor. Eller kanske supa sig redlös mitt i veckan. Men en stor del av de sociala kontakterna var antagligen också kopplade till aktiviteter som kan ändra ett livsöde. Som utbildning, arbete och kärleksliv.

– Skolan ska vara det sista vi stänger och det första vi öppnar, berättade utbildningsminister Anna Ekström på en pressträff i förra veckan.

En rimlig inställning – med förbehållet att den inte är sann. Vid det här laget är det ganska uttjatat, men samtidigt som butiker och varuhus varit öppna har gymnasieskolan varit stängd. Trots att båda får anses likvärdigt genomförbara på distans.

LÄS MER: Svenskarna rekordrika – och skuldtyngda

LÄS MER: Corona kan förändra innerstaden – för alltid

Färre har hoppat av gymnasiet

Den som tar studenten i år kommer att ha suttit ensam hemma under en dryg tredjedel av gymnasiestudierna. Vad det får för effekter för inlärning och framtida inkomst vet vi inte, ingen har testat tidigare.

Ett glädjeämne skulle kunna vara att, trots historiskt usla förutsättningar, har rekordfå ungdomar hoppat av gymnasiet under pandemin. Möjligen för att de excellerar i ett under av kollektiv självdisciplin och hemstudier. Eller kanske för att de inte ens behövt masa sig till skolan längre och att samtliga sommarjobb försvunnit?

På arbetsmarknaden är det unga som har fått ta den största smällen för restriktionerna mot corona. Kanske har möjligheterna att påbörja ett drägligt vuxenliv i Sverige aldrig varit så dåliga som nu. Permitteringar till personer som redan hunnit få ett jobb har betalats ut som om morgondagen bokstavligt talat inte fanns. Pensionerna har rullat på som vanligt.

Problem som inte bara berör unga

Den som däremot står i kast med att påbörja sitt yrkesliv får klara sig själv. Offentliga stimulanser, permitteringar och räntesänkningar har också gjort att bostadspriserna rusat som aldrig förr. För en ung person är tröskeln till ett jobb och ett boende högre än någonsin tidigare.

– Vi måste se vilka problem som lämnas kvar och belysa dessa. Ett sådant är barn och ungas fysiska och psykiska ohälsa. Tar vi inte tag i det riskerar vi att förlora en hel generation, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson till TT den 9 mars.

Men poängen är inte bara att de unga har drabbats personligen, problemen riskerar att fortplanta sig och påverka även dig som samlat på dig mer erfarenhet.

LÄS MER: Göran Persson: Se över kravet på kontantinsats

LÄS MER: Bopriserna fortsätter rusa – områdena där de ökar mest

Kollaps för barnafödandet

För i mötet mellan unga människor sker också ibland, om allt vill sig väl, ännu en aktivitet: samlaget. Det kanske inte alltid är uppenbart, men det är faktiskt en grundförutsättning för att undvika ekonomisk kollaps.

Tyvärr verkar även detta glädjeämne ha gått ungdomen förlorat under pandemin. I alla fall sett ur ett strikt produktivitetsperspektiv.

När siffrorna för nativiteten under pandemin nu börjar trilla in, är det ingen munter läsning. Januari 2021 är den första mätpunkten som inträffar nio månader efter att restriktionerna införts i de flera EU-länder. Historierna om ”corona-bäbisar” får inget vidare stöd i hårda data.

I Frankrike minskade barnafödandet med 13 procent, jämfört med tidigare år. Eller drygt 300 färre nyfödda – om dagen. I Spanien var minskningen 20 procent under december och januari. Och i Italien är den demografiska utvecklingen en ren katastrof.

I Sverige minskade barnafödandet med 6,4 procent i januari 2021, enligt Financial Times.

Jämförelsevis bra bredvid Spanien och Italien, och det återstår att se vad den sammantagna effekten för hela pandemin blir. Men i ett land där varje kvinna i genomsnitt födde 1,7 barn under sitt liv, innan pandemin, är detta inte en önskvärd utveckling.

Samhället litar på att unga ska öppna upp

Om inte trenden bryts finns bara två lösningar på ekvationen: Att färre betalar mer, eller att människor jobbar en längre del av livet. När unga väljer eller tvingas till att inte föröka sig i samma takt som tidigare, kommer det på sikt att drabba alla oavsett ålder.

På skärtorsdagen meddelade regeringen att Sverige inte kommer att nå vaccineringsmålet. Ett väntat besked för den som kan räkna. Men trots bakslag, kommer vaccineringen att ta oss ur pandemin och så småningom till ett läge med färre eller inga nödvändiga restriktioner.

Då kommer samhället att förlita sig på ungdomen igen. Vi kommer att förvänta oss att kunna besöka restauranger där främst unga serverar oss, eller gå på Liseberg där en sommarjobbare trycker igång Balder. Vi litar på att kommande generationer ska förse oss med både nya musikupplevelser och kommande klassiska idrottsögonblick.

Vi litar på att ungdomar åter ska träffas i massor, att vissa ska tycka om varandra och likt sina föräldrar skapa ännu en ny generation. Individer som ska befolka framtidens ålderdomshem och intensivvårdsavdelningar.

För att det ska bli så krävs rimliga chanser till en utbildning, ett jobb och en bostad.

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.