Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Vinstkrav på läkemedelsbolag går före etik"

Svensken Peter Rost betalar ett högt pris för kritiken mot läkemedelsjätten Pfizer. Hans anklagelser mot branschen kvarstår: - De storsatsar på marknadsföring men få nya mediciner ser dagens ljus.
Hans kritik av läkemedelsbranschen skulle kunna sammanfattas som att vinstkraven på bolagen kastar långa skuggor över etiken.
Det var efter en rejäl klättring på karriärstegen som Peter Rost kunde slå sig ned bakom ett av de större skrivborden på läkemedelsföretaget Pharmacia. Strax därefter köptes bolaget upp av storebror i branschen, amerikanska Pfizer.
I maktens absoluta närhet blev han varse att det finns en sak inom branschen som smäller lika högt som att "money talks", "the code of silence".
Att hålla tyst och hoppas att inte samvetet ska påverka nattsömnen var ett alternativ. Ett annat var att ställa de ansvariga till svars för att till exempel reda ut frågetecknen kring marknadsföringen av tillväxthormonet Genotropin. Den, menar Peter Rost, har använts på både barn och vuxna som inte föll inom de godkända målgrupperna.
Peter Rost valde konfrontation, även om det inte var syftet att hans frågor skulle uppfattas så. Men det är historia nu, liksom att han öppet kritiserat den amerikanska marknadens motvilja mot parallellimport av läkemedel. Avskedet kom i december 2005.
Fem månader senare oroar han sig för sin försörjning "allt annat vore oansvarigt". Men han är också förvånad över att uppmärksamheten varat så länge.
När han är på besök i gamla hemstaden Örebro och passar på att äta svenska bullar på Wasa-konditoriet konstaterar han på nytt, med ögonbrynen högt upp i pannan, att hans agerande väckt mycket större uppmärksamhet än han kunde drömma om.
Han är inbjuden för att tala under en årlig läkarstämma men ska nu möta läkarna kvällen före konferensen, det är många läkemedelsbolag som sponsrar sammankomsten och arrangörerna är osäkra på hur de ser på inbjudan av Rost.
- Det är hedrande att jag som enskild person skulle kunna få industrin att dra tillbaka sitt stöd om jag deltar i mötet.
Varken bättre eller sämre
Peter Rost vill inte kalla sig naiv, även om han säger att han i förväg inte insåg vilken turbulens hans agerande skulle leda till. Men den björn han väckte har ansenliga rikedomar i sitt ide. Och som Peter Rost säger, marknadens oavbrutna krav på bättre resultat styr verksamheterna.
- Läkemedelsbolagen är som vilka multinationella företag som helst, varken bättre eller sämre. Och det är det som är problemet, att de inte är bättre.
Hans svar kommer på frågan om hur en bransch vars agerande påverkars människors väl och ve i så hög grad kombinerar etik och finanser. Och han säger att vd:arna inte har något val.
- Dessutom är ofta ledningen för de här bolagen i USA hänsynslös. För att nå toppen i många av de här bolagen måste man vara ganska skrupelfri.
Men kan han själv tänka sig att återvända till branschen. Ja, i det avseendet är han inte naiv. Han förstår att det knappast är i den branschen han har sin framtid, ingen har hört av sig om något jobberbjudande.
- Mina kvalifikationer är utmärkta, jag genererade det bästa resultatet inom Pfizer så det säger väl en del om branschen när ingen hör av sig.
Det är synd, tycker han, för han tyckte mycket om affärslivet - "som att spela
Monopol, en utmaning".
- Men det är en korrumperad bransch, inget snack om saken. Om alla hederliga lämnar finns det bara skurkar kvar.
Peter Rosts kritik är hård och får inget gensvar av läkemedelsbranschen. Förstås. Men han tycker att läkemedelsföretag måste sätta etiken först och främst. Att amerikanarna inte får tillgång till billigare mediciner för att bolagen motsätter sig parallellimport, vilken i sin tur skulle tvinga dem att ta ut lägre priser, tycker han är simpelt.
- Tiotusentals amerikaner dör varje år för att de inte har råd att köpa mediciner. Samtidigt gör bolagen i snitt vinster på 20 procent. Det kan man jämföra med oljebolagens marginal på 10 procent.
- Eller så här, fortsätter han, om läkemedelsbolagen hade samma marginaler som biltillverkare och andra stora företag skulle priserna även i Europa vara hälften av vad de är i dag.
Få riktigt nya preparat
Han konstaterar också att pengarna satsas på marknadsföring i allt högre grad. Det amerikanska affärsmagasinet Forbes har räknat ut att investeringarna i reklam för olika preparat ökade från 750 miljoner dollar 1996 till 4 800 miljoner dollar 2005. Samtidigt sjönk antalet registrerade nya läkemedel från 54 till 20 under samma tidsperiod.
- Dessutom är det få riktigt nya preparat som kommer fram. 80 procent av de nya medicinerna är så kallade Me Too-preparat, säger Peter Rost.
Me Too- preparat är inga unika mediciner utan liknande preparat som de som redan finns på marknaden men med vissa justeringar, inte alltid påtagliga för brukarna, enligt Peter Rost.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.