Seher Yilmaz är ordförande för Rättviseförmedlingen sedan slutet av januari.
Seher Yilmaz är ordförande för Rättviseförmedlingen sedan slutet av januari.

Vill vara en motpol till "härliga snubbar"

ANNONS
|

Hur kommer det att märkas att du har tagit över som ordförande?

– En sak jag kommer att trycka på ännu mer är vithetsnormen, eller mångfalden. Tidigare har Rättviseförmedlingen framförallt handlat om skevheter i hur kvinnor och män skildras, men vi måste också prata mer om hur vi framställer personer som inte är födda här, eller som har föräldrar som inte är födda här, att om man inte tillhör vithetsnormen har man inte tillträde till vissa rum. Internt kan jag kanske tillföra struktur och nya infallsvinklar, jag kan organisations- och föreningsvärlden.

Du har sagt att rasismen har flyttat in i vardagen i Sverige. Hur menar du?

ANNONS

– Jag tycker att jag ser något som jag inte såg tidigare. Efter valet 2010 pratade jag med min mamma om hur det kändes att Sverigedemokraterna hade kommit in i riksdagen. Hon cyklar till jobbet varje dag, och hon sa att det känns konstigt, "för plötsligt vänder jag mig om när jag cyklar för att se att ingen följer efter". Det är en rätt obehaglig känsla. Det märks också om man avviker från vithetsnormen och till exempel råkar ställa sig på fel ställe i en kö, då får man höra att "här i Sverige står vi i kö". Det markerar något. Men allra tydligast är att vi har ett främlingsfientligt parti i riksdagen.

Hur skulle du beskriva din uppväxt i Lund?

– Det var en väldigt bra uppväxt. Mina föräldrar kom från den kurdiska delen av Turkiet och hamnade i ett område utanför Malmö som inte var så himla bra. Men jag hade tur, för när jag skulle börja skolan bestämde de sig för att flytta till Lund. Mina föräldrar har i princip ingen utbildning alls. Att de kunde göra den analysen att det skulle vara bra att flytta till Lund för att det var en universitetsstad, och att jag nog skulle få en bra skola där, gör mig otroligt imponerad. Det gav mig enorma förutsättningar som jag inte skulle ha haft annars. Jag har fått gå på en bra skola med fantastiska lärare som trodde på mig, vilket ledde till att jag engagerade mig i Sverige elevkårer och kom in i ett helt nytt sammanhang där man verkligen tror på ungdomar.

ANNONS

Din pappa var politisk flykting. Vad har dina föräldrar berättat om den tiden?

– Pappa var politiskt aktiv under hela sin uppväxt, och han har berättat om hur det är att sitta i fängelse och utsättas för tortyr, men också om roliga stunder med organisationsvänner. Han har också berättat om hur det är att vilja gå i skolan men hindras från det, känslan av att veta om att det finns massa kunskap därute, men inte kunna få tillgång till den.

När insåg du att tjejer och killar, eller kvinnor och män, behandlas olika?

– Till en början hade jag svårt att koppla det till en struktur. När jag gick i mellanstadiet var jag en av dem som mognade först i kroppen, jag började få bröst och hamnade i puberteten. Killarna tyckte att det var spännande och jag blev både tafsad på och kallad för skällsord. En av lärarna var väldigt intresserad av vad jag hade på mig och tyckte att mina kläder störde ordningen i klassen. Jag tänkte att det bara var en elak lärare, men på högstadiet läste vi Fittstim och då trillade polletten ner. Jag förstod att jag inte var ensam om att ha det så här och att de andra inte var ensamma om att bete sig så. Sedan tog det lång tid innan jag kunde koppla strukturerna till mötesrummen, där adderar jag fortfarande saker hela tiden. Till exempel: varför håller jag alltid reda på någon annans papper och försöker vara alla till lags? Det här är aspekter som man hela tiden måste jobba emot.

ANNONS

Vad kan du ge för andra exempel?

– En grej jag stör mig på är de "härliga snubbarna", de som gärna vill se sig som ledare. I mötessammanhang ställer de sig upp när alla andra sitter ner, de ritar saker på tavlan som ingen förstår och när de är klara lutar de sig mot väggen och man känner "varför kan du inte bara sätta dig ner som alla andra?". Män lyfter också varandra i samtal, "det där som Peter sa var så himla klokt". Det måste vi kvinnor bli bättre på, vi lyfter inte varandra i tillräckligt stor utsträckning och det försöker jag tänka på.

Vilka förändringar på jämställdhetsområdet tror du att du kommer att få se under din livstid?

– Individualiserad föräldraförsäkring. Jag tror också att det kommer en kvotering till styrelser, något måste ske. Sedan tror jag att lönekartläggningen kommer att ske årligen framöver. Det innebär att man på en arbetsplats går igenom alla löner utifrån vilka befattningar man har, för att säkerställa att det inte finns några oförklarliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Tidigare gjordes detta varje år, men nu måste det bara göras var tredje år. Jag tror att det fins en poäng i att göra det varje år, det är ett viktigt verktyg.

ANNONS

Till vardags är du konsult inom public affairs på kommunikationsbyrån Prime. Vad innebär det?

– Att jag försöker hjälpa organisationer, företag och myndigheter att orientera sig i sin omvärld, och ifall de vill kommunicera något till omvärlden kan jag visa dem hur de ska göra för att det ska bli intressant för andra. Det kan handla om att ta fram en budskapsstrategi, peka på vilka personer de borde träffa eller visa hur de kan skriva en artikel. Kort sagt: att förstå omvärlden och hjälpa kunderna att förstå den.

Vad betyder 8 mars för dig?

– Det är fantastiskt att vi har en dag då vi pratar om jämställdhetsfrågor, att samla kraft och visa upp bredden inom feminismen. Samtidigt önskar jag att frågan fick lika mycket uppmärksamhet under resten av året.

Fakta: Seher Yilmaz

Gör: är ordförande för Rättviseförmedlingen sedan slutet av januari, konsult inom public affairs på kommunikationsbyrån Prime. Skriver krönikor på nyheter24.se.

Ålder: 28 år.

Bor: Södermalm, Stockholm.

Familj: sambo, övrig familj i Lund.

Bakgrund: Har varit ordförande för Sveriges Elevkårer och för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, och ledamot i Skolverkets styrelse. Har varit förbundsstyrelseledamot i Grön ungdom (men är numera medlem i Socialdemokraterna) och public affairs-ansvarig på fackförbundet Unionen. Har läst statsvetenskap i Lund.

ANNONS

Gör helst en ledig lördag

"Äter en lång, sen frukost och träffar sedan några vänner".

Musiksmak

"Rätt blandad, men jag gillar r'n'b och hiphop".

Om feminism

"Jag tycker att feminismen är på frammarsch. Det dyker upp massa nya häftiga initiativ, nya nätverk bildas, frågor lyfts och det görs podcasts. Sociala medier tillgängliggör ju aktivism, människor som tycker att de här frågorna är viktiga måste ju inte längre samlas i en lokalförening på orten, de kan ses på nätet. Jag tror att det snart är en omöjlighet att inte känna att det finns enormt mycket krafter inom feminismen.

Om sitt engagemang

"Dels kom min pappa kom hit som politisk flykting och han har alltid sagt att man ska jobba för det man tror på, han har hejat på mitt engagemang, dels upplevde jag en frustration i skolan när jag var elva-tolv år. Jag ville skapa bättre stämning och var med och startade en anti-mobbningsgrupp. Att jag hamnade i Sveriges elevkårer handlar i slutänden om att jobba för att människor ska få nå sin fulla potential, att lärare och strukturer inte ska få stå i vägen. Samma sak i Rättviseförmedlingen – strukturer och normer ska inte få hindra att kompetens går till spillo."

ANNONS

Varför

För att Seher Yilmaz är ny ordförande för Rättviseförmedlingen, som fyllde fyra år förra lördagen. Dessutom är det 8 mars – kvinnodagen i dag.

Hur

På telefon, Seher Yilmaz befinner sig på Primes kontor i Stockholm. Engagemanget i Rättviseförmedlingen är egentligen ideellt utanför arbetstid, men byråcheferna är helt med på att hon gör en del jobb för organisationen även på dagarna då de har oreglerad arbetstid. ”En fantastisk arbetsgivare, att jag ibland gör en timmes intervju så här är inga konstigheter”.

Reflektioner

Seher Yilmaz pratar snabbt och engagerat, men ger ändå ett intryck av lugn och stabilitet. Hon beskriver sig själv som driven, effektiv och rationell – hon tar gärna den enkla, logiska vägen. Och så är hon snäll, "det är viktigt, jag försöker vara snäll".

Fakta: Rättviseförmedlingen

Grundades 2010 av Lina Thomsgård. Arbetar till stor del med efterlysningar och tips via sociala medier. Om en tv-redaktion till exempel bara lyckas hitta manliga experter till en panel, eller ett företag enbart lyckas hitta personer med nordisk bakgrund till ett visst projekt, kan Rättviseförmedlingen skicka ut en efterlysning på Facebook och Twitter: Vad finns det för andra personer med den här kompetensen? Tanken är att motbevisa påståendet "Dom finns inte", och att bryta mönster – till exempel är åtta av tio experter som uttalar sig i medier män.

ANNONS

Rättviseförmedlingen har drygt 50 000 anhängare på Facebook. Organisationen håller även föreläsningar och workshops och driver en webbshop.

Grundades 2010 av Lina Thomsgård. Arbetar till stor del med efterlysningar och tips via sociala medier. Om en tv-redaktion till exempel bara lyckas hitta manliga experter till en panel, eller ett företag enbart lyckas hitta personer med nordisk bakgrund till ett visst projekt, kan Rättviseförmedlingen skicka ut en efterlysning på Facebook och Twitter: Vad finns det för andra personer med den här kompetensen? Tanken är att motbevisa påståendet "Dom finns inte", och att bryta mönster – till exempel är åtta av tio experter som uttalar sig i medier män.

Rättviseförmedlingen har drygt 50000 anhängare på Facebook. Organisationen håller även föreläsningar och workshops och driver en webbshop.

ANNONS