Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Vill se ett västsvenskt fokus på digitala verktyg

Ett nationellt forskningscentrum i Västsverige om samhällets digitalisering – det vill västsvenska lärosäten att regeringen utreder. Björn Brorström är en initiativtagarna.

Hur uppkom idén om ett nationellt centrum för forskning om samhällets digitalisering?

– Vi var några rektorer som var på konferens i Stockholm hösten 2015 och började diskutera våra högskolors och universitets olika styrkor. Vi var fyra inblandade lärosäten då och kom fram till att vi ville göra en gemensam framställan om en västsvensk satsning på ett forskningscentrum för digitalisering. I samband med att forskningspropositionen 2017-2020 skulle fastställas ville vi göra ett inspel och våren 2016 lämnades skrivelsen in. Vi känner att det är befogat att ett sådant center bör ligga i Västsverige.

Vilka står bakom skrivelsen?

– När skrivelsen lämnades in var vi sju lärosäten, men nu är vi faktiskt åtta stycken. Det är Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Jönköping university och Karlstads universitet. Även Västra Götalandsregionen stöttar vårt initiativ och det är fler aktörer som stöder arbetet och vill utreda frågan.

Varför bör det placeras i Västsverige?

– Man kan ju tycka att när det handlar om digitalisering så borde inte den fysiska platsen vara viktig. Men här finns åtta lärosäten med mycket spännande inriktning. Egentligen vill vi först utreda och se vad det ger. Men det känns befogat att den fysiska placeringen blir här i Västsverige och inte i Stockholm eller Skåneregionen. Göteborg är centrum i VG-regionen så en placering här känns naturlig. Men det ska inte vara en del av Göteborgs universitet eller Chalmers, utan ett helt fristående forskningscentrum.

Varför behövs det ett forskningscentrum?

– Vår idé är att sätta fokus på hur digitala verktyg används inom organisationer och offentlig sektor. Hur använder kunder, klienter, pedagoger och skolpersonal digitaliseringen i vardagen? Användaraspekten är viktig. Alla sociala medier och den digitalisering som sker är spännande, men också problematisk med många risker. Det är det vi vill åt. Det handlar inte om någon ny app utan poängen är att utreda problem och risker.

Berätta varför ni tror att kompetensen finns just här?

– Kompetensen finns absolut i Västsverige. Här finns både forskning om sociala medier och informationsvetenskap. Det såg vi inte minst vid ett seminarium i januari i år anordnat av lärosätena och VG-regionen där vi diskuterade behovet av ett forskningscentrum. Det kändes fantastiskt bra.

Vilka olika platser kan vara aktuella för placeringen?

– Det får vi se. Det är inte onaturligt att det bör hamna i Göteborg. Men jag vet ju inte vad de andra noderna tycker, det får vi se. Alla åtta lärosätena kommer att stå bakom forskningscentrumet oavsett var det hamnar. Vi driver ett västsvenskt perspektiv i frågan.

Vilken forskningskompetens kommer att efterfrågas om centrumet blir verklighet?

– Det handlar om ett flervetenskapligt perspektiv. Det kommer att behövas kunskap inom teknik, ingenjörskonst och informationsteknik. Men även samhällsvetare, socionomer, psykologer och ekonomer kommer att behövas. Det sker enorma förändringar inom digitaliseringen ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det handlar om hur vi som medborgare, konsumenter och patienter använder den digitala tekniken. Vilka verktyg kan förbättras? De sociala medierna ger enorma utmaningar, men också risker. Det kan man säga är baksidan med sociala medier.

Hur långt har planerna kommit hos regeringen?

– Ja, det blev inga pengar avsatta i forskningspropositionen 2018. Regeringen har inte sagt nej, men inte heller ja. Nu driver vi på inför 2019. Men i stället har vi själva avsatt resurser för att utreda frågan och kommer under 2018 att visa hur innehållet i en centraliserad organisation kan se ut.

När hoppas ni komma i gång med byggandet?

– Det beror lite på vad vi får fram under nästa vår. Men vi hoppas kunna starta våren 2019. Den ambitionen bör vi ha tycker jag.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.