Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

”Vi har rätt att kräva attraktiva stadsdelar”

Gamla varvsfastigheter får nya funktioner och bostads- områden för tusentals göteborgare tar form. Lena Andersson, vd för Älvstranden Utveckling, räds inte de stora frågorna när arbetet med Vision Älvstaden fortskrider.

Vilken är den största utmaning- en som du har stött på hittills?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Vårt arbete har en väldigt stor påverkan på framtiden och för att uppnå en attraktiv stadskärna måste vi vara väldigt medvetna om det vi gör. Det här med att bygga stad är en kunskap som har varit lite försummad. Vad gör en stad attraktiv? Vissa skulle säga att det är byggnaderna, andra att det har med strukturen eller de ekonomiska förutsättningarna att göra. Det finns olika ställen i världen dit man kan åka och titta och se om det blev bra eller inte, men någon rejäl kunskap finns inte att förhålla sig till när det gäller helheten och Göteborgs specifika förutsättningar. Vi måste på något sätt förankra det vi gör i kunskap. Därför samarbetar vi med bland andra Chalmers, just för att kunna jobba med akademisk kun­skap i kombination med de praktis­ka erfarenheter som vi har. Att hålla en hög kvalitetsnivå på helheten är den stora utmaningen.

Vad bidrar till en attraktiv stad tycker du?

– Jag är själv arkitekt i grunden och jag kan tycka att arkitektkåren ofta underskattar de ekonomiska och juridiska förutsättningarna. Både ekonomi och juridik har så otroligt stor påverkan på resul­tatet. Man kan göra hur fina hus som helst, men om bara de stora kedjorna har råd att hyra och bara målgrupper med stark ekonomi har råd att bo i Älvstaden är risken stor att det blir väldigt torftiga miljöer. Vi har rätt att kräva attraktiva stadsdelar när stadens centrala delar ska utvecklas.

Hur ska ni gå tillväga för att uppnå en intressant miljö?

– Som kommunalt bolag har vi möjligheten att ha en mer långt­ gående affärsmodell än vad ett privat bolag kanske har. Vi kan till exempel se till att ha en mix av hyresnivåer på våra lokaler som både täcker in det som är intressant och nytt men som inte klarar sig i en väldigt kommersiell miljö, men också ta in dem som betalar bra för att vara i rätt sammanhang.

Har du något exempel?

– Ett sätt att åstadkomma den här mixen är att vi äger byggnader som längre fram kommer att ri­vas, och därför har lägre standard samt billigare hyror. Och i området Skeppsbron testar vi en ny modell som bygger på att dela en byggnad i två till tre fastigheter. Lokalerna i gatuplan blir då en egen fastighet som kan få en utbredning i flera kvarter. En kommersiell aktör har då möjlighet att hantera lokalytorna som en helhet med flera delar.
– Dessutom lade vi in i Skepps­brons öppna markanvisning att de aktörer som blir anvisade mark för att bygga färdigställer bottenvåning­ arnas lokaler till en viss nivå och att lokalerna sedan återgår till oss utan ersättning.

Oj, hur går det till?

– Man går med på det för att få bygga lägenheterna. Och nu kan vi konstatera att det var något som fungerade och att värdet på bygg­ rätterna inte påverkades nämnvärt. Det ger oss möjlighet att fokusera på att få ett intressant och attraktivt innehåll i lokalerna genom att stora delar av produktionskostnaden inte belastar hyressättningen. De som gett tillbaka lokalerna till oss får en mer attraktiv miljö som påverkar fastighetsvärdet positivt, så ingen förlorar och alla vinner.

Hur tänker ni gällande äldre varvsfastigheter som redan finns i de områden som ni utvecklar?

– Det är alltid en avvägning, men de som har kvaliteter och som går att förädla sparar vi på. Många av dem är vackra byggnader. Maskin­ hall 1 är ett sådant exempel. Det huset hade en annan funktion när det var industri men nu är det något helt annat. I dag finns där mycket kontor, och på bottenplan ligger en jättestor lunchmatsal där de på helgerna har en populär street food­ marknad. Sen har vi magasin 113 i Frihamnen där den nya konsthallen ska stå färdig 2020. Det är också en helt fantastisk byggnad som vi kan addera på, så att det blir gammalt och nytt ihop. 

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.