Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Coronakrisen har tvingat fram flera nya regler för dig som exempelvis blivit permitterad, sjuk eller arbetslös de senaste veckorna. Regeringen, med finansminister Magdalena Andersson (S) har till exempel gjort att det tillfälligt är enklare att få a-kassa. Bild: Bilder: TT
Coronakrisen har tvingat fram flera nya regler för dig som exempelvis blivit permitterad, sjuk eller arbetslös de senaste veckorna. Regeringen, med finansminister Magdalena Andersson (S) har till exempel gjort att det tillfälligt är enklare att få a-kassa. Bild: Bilder: TT

Varslad, sjuk, uppsagd, permitterad eller i behov av a-kassa? – detta gäller under krisen

Vad händer med lönen om du blir permitterad - eller varslad? Hur mycket kan man få i a-kassa och vad gäller om man blir sjuk? Här är reglerna som styr din privatekonomi under den ekonomiska krisen.

Det nya coronaviruset har utlöst en djup ekonomisk kris där tiotusentals svenskar förlorat sina jobb, varslats om uppsägning eller korttidspermitterats med lägre lön. GP har sammanställt vilka regler som gäller för dig som kan komma att drabbas av krisen. Observera att de flesta reglerna utgår från att du är fast anställd, trots att långt i från alla är det. Reglerna skiljer sig också ofta åt något mellan olika kollektivavtal, olika arbetsplatser och a-kassor.

LÄS MER: Ekonomen: Ge varje svensk 10 000 kronor

Det gäller om du blir permitterad:

Möjligheten till korttidspermitteringar infördes från den 16:e mars i år - och reglerna är därmed väldigt nya och i bland något oklara. De gäller i praktiken främst för fast anställda. När ett företag permitterar sina anställda går staten in och tar en del av kostnaden för lönen, syftet är att minska antalet varsel och göra att företag kan behålla sin personal även genom kortare ekonomiska nedgångar. Om din arbetsplats har kollektivavtal beslutar arbetsgivare och fackförbund gemensamt om permittering - du behöver dock inte personligen vara med i facket för att bli permitterad. Om ditt jobb inte omfattas av kollektivavtal måste 70 procent av dina kollegor säga ja till permittering, för att arbetsgivaren ska kunna använda åtgärden.

Totalt omfattas, i skrivande stund, runt 1,9 miljoner svenskar av avtal som gör att de kan korttidspermitteras.

LÄS MER: Volvokonsulter får gå omedelbart

Så mycket minskar din lön vid permittering

Om du blir permitterad får du gå ned ganska mycket i arbetstid - och lite i lön. Det finns tre nivåer av korttidspermittering:

1. Du får gå ner 20 procent i arbetstid och din lön minskas med fyra procent.

2. Du får gå ner 40 procent i arbetstid, med sex procent lägre lön.

3. Du får gå ner 60 procent i arbetstid, med 7,5 procent lägre lön.

Det finns dock ett lönetak för när man får ut så många procent av sin lön som ovan - och det lönetaket ligger på 44 000 kronor i månaden. Om du tjänar mer än så får du, i exempel ett, ut 96 procent av 44 000 kronor, om arbetsgivaren inte har satt upp några speciella regler.

Reglerna om permittering gäller just nu under 2020. Staten betalar runt hälften av lönen i upp till sex månader, men perioden kan därefter förlängas i ytterligare tre månader. Du kan alltså, om arbetsgivaren går med på det, vara permitterad i upp till nio månader.

Den tillfälliga lönesänkningen får du dessvärre stå ut med, det går inte att söka a-kassa för den, eftersom du ju inte är arbetslös.

LÄS MER: SN och Unionen överens om korttidsarbete

Regering, med finansminister Magdalena Andersson och finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, har, tillsammans med samarbetspartierna i januariöverenskommelsen, lanserat flera krispaket som ska göra att färre varslas under krisen - och att de som ändå förlorar jobbet ska ha mer pengar att röra sig med. Bland annat har möjligheten till korttidspermittering införts samtidigt som a-kassan ska höjas för den som till exempel inte är ansluten till en a-kassa, eller den som inte varit med tillräckligt länge för att uppfylla medlemskravet. Bild: Janerik Henriksson/TT
Regering, med finansminister Magdalena Andersson och finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, har, tillsammans med samarbetspartierna i januariöverenskommelsen, lanserat flera krispaket som ska göra att färre varslas under krisen - och att de som ändå förlorar jobbet ska ha mer pengar att röra sig med. Bland annat har möjligheten till korttidspermittering införts samtidigt som a-kassan ska höjas för den som till exempel inte är ansluten till en a-kassa, eller den som inte varit med tillräckligt länge för att uppfylla medlemskravet. Bild: Janerik Henriksson/TT

Det gäller om du blir varslad:

När arbetsgivare planerar att göra sig av med fem eller fler anställda, exempelvis för att det inte finns något jobb att utföra längre, måste de lägga ett varsel om uppsägning. Varslet skickas både till arbetsförmedlingen och till fackförbunden vars medlemmar riskerar att sägas upp. Ett varsel är helt enkelt en varning om att uppsägningar kan komma snart - det behöver dock inte betyda att just du, eller någon annan, faktiskt kommer förlora jobbet.

LÄS MER: Här är jobben som riskerar försvinna i coronakrisen

Ett varsel måste läggas minst två månader innan uppsägningarna ska ske - och om det är ett stort varsel på över 100 personer måste det läggas fram sex månader innan folk faktiskt får börja gå. Om läget i branschen eller bolaget blir bättre under den tiden kan ledningen bara dra tillbaka varslet och allt blir som vanligt igen.

Det kan du göra när du blir varslad

Varsel kommer som sagt en tid innan uppsägningarna samtidigt som de allra flesta med en fast anställning också har uppsägningstid på mellan en och tre månader. Det gör att du, som varslad, har åtminstone lite tid på dig att försöka hitta ett nytt jobb, bygga upp en buffert, ta kontakt med a-kassan och, om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal, få hjälp att ställa om till ett annat yrke eller en annan bransch.

Varsel ska i regel också förhandlas med facket, och uppsägningarna ske efter de så kallade turordningsreglerna. Om inte hela arbetsstyrkan varslats, ligger den som varit anställd längst därför, generellt bäst till för att få behålla sitt jobb.

LÄS MER: Svenska Mässan varslar 300 om uppsägning

Om du blir arbetslös ska du direkt anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är ett, av flera, krav för att få ersättning från a-kassan. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Om du blir arbetslös ska du direkt anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är ett, av flera, krav för att få ersättning från a-kassan. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

LÄS MER: EU frigör miljarder för att mota coronakris

Det gäller om du blir arbetslös:

Direkt när du blivit arbetslös ska du skriva in dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Det är ett krav för att få a-kassa. Andra krav för att få ersättning från a-kassan är i skrivande stund att du är medlem i en a-kassa, har möjlighet att ta jobb och har uppfyllt det så kallade arbetsvillkoret.

Arbetsvillkoret ska lättas upp i samband med krisen och uppfylls då såhär:

Du ska ha arbetat 60 timmar i månaden under sex månader. Eller:

Du ska ha arbetet 420 timmar under sex sammanhängande månader och då minst 40 timmar under var och en av de månaderna.

För att få högsta möjliga ersättning måste du, i vanliga fall, också ha varit medlem i a-kassan i 12 månader. Det kravet föreslås nu minskas i samband med krisen - och ska enligt regeringen nu ligga på tre månader. Dessutom ska regeringen tillfälligt ta bort de sex karensdagarna, dagar utan ersättning från a-kassan, som vanligtvis inleder din arbetslöshet.

Hur mycket pengar får jag från a-kassan?

Observera att a-kassa inte längre är samma sak som fackförbund, det räcker därmed inte att du är med i facket för att du ska få ersättning från a-kassan. Däremot kan du vara medlem i en a-kassa men inte i ett fackförbund, och ändå få ersättning. Om du tjänar mycket och är medlem i både en a-kassa och ett fackförbund får du däremot, i många fall, både ersättning från a-kassan och från fackets inkomstförsäkring.

Ersättningen från a-kassan är nämligen i vanliga fall 80 procent av din inkomst upp till 25 025 kronor i månaden. Som en krisåtgärd ska det beloppet nu tillfälligt höjas till 33 000 kronor. Det betyder att den som tjänar 33 000 kronor i månaden på jobbet, får ut runt 26 400 kronor som arbetslös.

Om du tjänar mer än så måste du ha inkomstförsäkring för att få ut 80 procent av din "vanliga" lön, när du är arbetslös.

LÄS MER: SAS ber anställda gå ner 20 procent i lön

Ersättning för dig som inte är med i a-kassan

För att få ersättningen utbetalad ska du vanligtvis skicka in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen, där du berättar exempelvis vilka jobb du sökt den senaste tiden. Det kravet är dock tillfälligt pausat under coronakrisen. Fram till i juli behöver du alltså, som arbetslös, inte lämna in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen.

Om du inte är med i en a-kassa, men har jobbat tillräckligt mycket det senaste halvåret kan du ändå ha rätt till så kallad grundersättning. Den ska också höjas och ligger därefter på maximalt 11 220 kronor, före skatt, i månaden och hanteras av fristående Alfakassan.

Det gäller om du blir sjuk:

På det här området har det införts flera nya regler de senaste veckorna.

Om du blir så sjuk att du inte kan jobba får du vanligtvis vara hemma en dag utan någon ersättning från vare sig arbetsgivaren eller försäkringskassan - den beryktade karensdagen. Den är dock tillfälligt borttagen fram till slutet av maj. Det betyder att du får runt 80 procent av din lön från första dagen du är hemma sjuk.

På grund av coronakrisen har regeringen också tagit bort kravet på läkarintyg för de första 21 dagarna du är sjuk. Om du är sjuk 22 dagar måste du dock fortfarande lämna in ett intyg.

Då kan du få smittbärarpenning

Om du inte känner dig så sjuk - men misstänker att du kan ha smittats av det nya coronaviruset (eller en annan "samhällsfarlig sjukdom") kan du också få smittbärarpenning från försäkringskassan. För det krävs dock att du har ett läkarintyg som säger något av följande:

• En läkare har beslutat att du inte får arbeta på grund av du är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.

• Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom.

• Du har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som gör att du inte får hantera livsmedel.

Om du får smittbärarpenning får du knappt 80 procent av din ordinarie lön, upp till 804 kronor per dag. Du kan också få ersättning för resor till exempelvis läkare som du behöver göra om du kan vara smittad av till exempel det nya coronaviruset. Ansöker om det gör du genom Försäkringskassan.

LÄS MER: Regeringen lanserar krispaket – kan vara värt 300 miljarder

LÄS MER: Så påverkas din ekonomi av coronakrisen

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon.

Klicka på följ-knappen här intill vid taggen Ekonomi!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.