Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett av fjorton paket som importeras till EU innehåller en piratkopia. Arkivbild.
Ett av fjorton paket som importeras till EU innehåller en piratkopia. Arkivbild. Bild: AP/TT

Varning för piratkopior i näthandeln

Svenska konsumenter är bäst i Europa på att identifiera förfalskade varor, enligt EU:s immaterialrättsmyndighet.
Samtidigt varnar myndigheten för att fler piratkopior cirkulerar på marknaden när handeln flyttar ut på nätet.

Totalt importeras förfalskade varor till ett värde av 121 miljarder euro (motsvarande ungefär 1 208 miljarder kronor) till EU-länderna varje år, och det rör allt från kosmetika och leksaker till elektronik, drycker och bekämpningsmedel. Även digitala immaterialrättsintrång, som olaglig strömning av tv och film, är utbrett representerar ett värde på över 10 miljarder kronor.

När fler går över till näthandel finns risk för att fler förfalskningar hamnar i rörelse, skriver EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO.

Sju procent piratkopior

Nyligen återinfördes immaterialrättsbrotten som en av EU:s tio främsta prioriteringar i kampen mot organiserad brottslighet.

– Nästan sju procent av all import till EU är piratkopior. Det låter kanske inte mycket, men tänk att för varje paket som kommer in till EU är var fjortonde paket en piratkopia. Det är ofantliga mängder, säger Peter Hedin, Patent- och registreringsverkets expert på piratkopiering och Sveriges representant i EUIPO:s tillsynsgrupp.

Under pandemin har dessutom mängden förfalskade läkemedel och skyddsutrustning ökat på marknaden.

– De som sysslar med piratkopieringar är brottslingar, men de följer fortfarande den marknad som finns. Behövs det mycket skyddsutrustning kommer de att hitta vägar att producera mycket skyddsutrustning, säger Peter Hedin.

Svenskar i topp

Svenska konsumenter blir bättre och bättre på att skilja piratkopior från äkta vara – endast två procent av tillfrågade svenska konsumenter svarade att de lurats till att köpa en förfalskning när EUIPO ställde frågan till över 25 000 européer i en undersökning förra året. Motsvarande svar över hela EU landade på 33 procent.

– Men det betyder inte att problemet inte finns i Sverige. Många svenska företag drabbas till exempel hårt av att piratkopiering är utbrett i andra länder, säger Peter Hedin.

Intrång i immateriella rättigheter kostar svenska företag över 17 miljarder kronor och 7 000 arbetstillfällen årligen, och handeln med piratkopior av svenska produkter omsätter över 28 miljarder kronor varje år, enligt statistik från EUIPO och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Små företag drabbas

Hårdast drabbade är små- och medelstora företag, som mindre ofta innehar registrerade rättigheter som patent- varumärkes eller mönsterskydd.

– Sverige ligger bra till som innovationsland, men däremot är många små- och medelstora företag mindre bra. Även om man själv uppfattar det som att man har ett varumärke är den rättsliga bedömningen kanske inte densamma om man inte gjort en registrering, säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

Under midsommarveckan är Sverige värdland för årets EU-möte för immaterialrättsfrågor.