Det finns planer för att bygga ut elnäten i Sverige för 45 miljarder kronor. Men tillstånden tar ofta lång tid. Markägare gillar inte kraftledningar på ägorna.
Det finns planer för att bygga ut elnäten i Sverige för 45 miljarder kronor. Men tillstånden tar ofta lång tid. Markägare gillar inte kraftledningar på ägorna. Bild: Carin Rudehill

Varning för kommande elbrist i Göteborg

Stor befolkningsökning, ökad elektrifiering och trängsel i ledningarna kan skapa elbrist i Göteborg framöver.
– Stoppljuset blinkar gult hos oss. Får vi inte en utbyggnadsplan för 2030 kommer vi att få problem, säger Alf Engqvist, vd för Göteborg Energi.

ANNONS
|

När Ringhals 1 och Ringhals 2 stänger ner kommer den inhemska effektbalansen för el att påverkas.

– Förmågan att att vara självförsörjande och kunna möta toppförbrukningen med inhemska resurser försämras ju självklart, säger Niclas Damsgaard, marknadsstrateg på Svenska Kraftnät, som ansvarar för utbyggnaden av de stora stamnätsledningarna i landet.

LÄS MER:Nedstängningen av Ringhals kostar miljarder

Och det kommer främst att märkas under vinterhalvåret, speciellt om det blir en vargavinter.

Längre ner i texten kommer en lista på vad olika elektriska apparater kostar i genomsnitt under ett år.

Mer importberoende

– Vi blir betydligt mer beroende av import under toppförbrukningen, men det kommer vi sannolikt att kunna hantera. Men riskerna för att det faktiskt ska bli en effektbristsituation ökar, men från väldigt låga nivåer. Vi har i princip ingen risk alls nu, säger han.

ANNONS

Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri, enligt Energiföretagen. Och under året har det varit överskott. Kärnkraften står för 40 procent av elproduktionen, vattenkraften för 40 procent och 20 procent för övriga energislag där vindkraften ökar snabbast.

De problem med elförsörjningen som delar av landet råkat ut för på senare år beror inte på bristande elproduktion, utan bristande kapacitet i stamnäten från norr till söder och de lokala elnäten.

Elbrist stoppar investeringar

I Malmö tvingades Pågen stoppa en utbyggnad av sitt bageri på grund av elbrist, i Trelleborg kunde man inte bygga ett distributionsföretag, ventilationsföretaget Lindab i Båstad fick investera i Tyskland istället på grund av elbrist. Liknande problem har man också i Mälardalen.

– Nätens kapacitet är i dagsläget ett större problem än själva elproduktionen. Det är trångt i näten. Om man använder trafikljus som symbol för möjligheten att förse samhället med el så lyser det rött i Stockholm, Uppsala, Malmö och södra Sverige. Där är det kris. I vår region måste man vara uppmärksam, här lyser det gult. Men i Norrland är det grönt, säger Alf Engqvist, vd på Göteborg Energi.

I Göteborgsområdet är situationen fortfarande rimlig, konstaterar han. Men skulle det snabbt komma in stora elförbrukare som datahallar och liknade kan de komma att förbruka väldigt mycket el.

ANNONS

Stor befolkningsökning och elektrifiering

Befolkningen i Göteborgsregionen förväntas öka med 192 000 invånare fram till 2035. Bara Göteborg väntas växa med Jönköpings storlek.

Kommer elnäten att mäkta med det?

– Ja, förutsatt att vi får en utbyggnad i tillräcklig takt. Vi måste planera för och se till att vi får nätkapacitet till vårt system. Annars blir det kris i slutet av 2020-talet, säger Alf Engkvist.

Parallellt med befolkningsökningen kommer också stora delar av transportsektorn att elektrifieras, samtidigt som man ska försörja stadens industrier med el. Under nästa år sätts till exempel 160 elbussar i trafik i Storgöteborg. Och detta är bara början.

– Just nu har vi en ny anslutning som är klar runt 2022. Så vi får en förbättrad kapacitet in i Göteborgsregionen om två år. Och det är det som gör att det lyser gult här och inte rött, säger Alf Engqvist.

En av Göteborgs stora fördelar är att fjärrvärmesystemet är så väl utbyggt i staden.

Ett av Svenska Kraftnäts största problem för att bygga ut kraftledningarna är förseningar som är kopplade till tillståndsprocesser. Folk vill inte ha kraftledningar på sina ägor.

– Vi har ett väldigt omfattande investeringsprogram på cirka 45 miljarder kronor under de kommande tio åren. Och vi har planer för de investeringar som behövs. Men vi ser en betydande risk kopplat till långa tillståndsprocesser, säger Niclas Damsgaard.

ANNONS
Så mycket kostar apparaten
Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Diskmaskin

grade crossed
En diskmaskin kostar i snitt 750 kronor per år i drift, om den används en timma per dag. Källa till alla apparater: Energirådgivningen. Bild Fredrik Sandberg
Så mycket kostar apparaten
Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Kaffebryggaren

grade crossed
En kaffebryggare kostar i snitt 450 kronor per år i drift om den används en timma per dag. Bild: Henrik Montgomery
Så mycket kostar apparaten
Bild: Pontus Lundahl

Frys

grade crossed
En frys kostar från 600 till 1500 kronor per år i drift, beroende på om det är en ny eller äldre modell. Bild: Patrik Lundahl
Så mycket kostar apparaten
Bild: Henrik Montgomery/TT

Tvättmaskin

grade crossed
En tvättmaskin kostar 375 kronor i drift per år om den används fyra timmar per vecka. Bild: Henrik Montgomery
Så mycket kostar apparaten
Bild: Hasse Holmberg / TT

Torktumlare/torkskåp

grade crossed
En torktumlare kostar 315 kronor per år i drift om den används två timmar per vecka. Ett torkskåp kostar 600 kronor per år, om det används i fyra timmar. Att torka utomhus är gratis. Bild: Hasse Holmberg
Så mycket kostar apparaten
Bild: Åserud

Dator

grade crossed
En dator med skärm kostar 75 kronor per år i drift om den används en timma per dag. Standbyläge i 23 timmar per dygn kostar 188 kronor per år. Bild: Lise Åserud
Så mycket kostar apparaten
Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT

TV

grade crossed
Att se på tv kostar 225 kronor per år i drift om man tittar tre timmar per dag. Standbyläge i 21 timmar per dygn kostar 120 kronor per år.
Så mycket kostar apparaten
Bild: Claudio Bresciani/TT

Akvarium

grade crossed
Ett 200-liters akvarium kostar i snitt 750 kronor per år i drift. Bild: Claudio Brescani
Så mycket kostar apparaten

Golvvärme

grade crossed
Golvvärme för tio kvadratmeter som används 2000 timmar per år kostar 3000 kronor i drift. Illustration: Cicci Welin
Så mycket kostar apparaten
Bild: JESSICA GOW / TT

Glödlampa

grade crossed
En glödlampa som används fem timmar per dag, kostar 165 kronor per år. Bild: Jessica Gow
Så mycket kostar apparaten
Bild: Jessica Gow

Grenuttag

grade crossed
Skaffa grenuttag med strömbrytare, så kan du stänga av alla apparater med en enda knapp. Det sparar man mycket pengar på. Bild: Jessica Gow

Fakta: Så här mycket energi gör vi av med

Under 2017 förbrukade Sverige totalt 378 terawattimmar.

Bostads-och servicesektorn förbrukade 146 terawattimmar.

Industrisektorn 143 terawattimmar.

Transportsektorn 88 terawattimmar.

En terawattimme motsvarar Sveriges totala energianvändning under 20 timmar.

1 kilowattimme är den energi som går åt att värma en spisplatta i en timme.

För perioden 2018-2022 väntas tillförsel och användning av el minska från 605 till 582 terawattimmar.

Den totala energianvändningen beräknas öka från 375 till 380 terawattimmar.

Källa: Energimyndigheten

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS