Vallöften om kronor blir ören vid pump

Vallöftena från framför allt Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna handlade om snabba sänkningar på runt 5-6 kronor litern för bensin och uppåt 10 kronor för diesel.

Det skulle ske med en blandning av lägre moms, kraftigt sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel.

Resultatet vid pump stannar nu på långt under en krona.

Riksförbundet M Sverige, som företräder bilister, talar om stor besvikelse.

"Sveriges bilister röstade för sänkta bränslepriser, så besvikelsen är förstås stor i dag när vi ser att man inte väljer att leverera", kommenterade M Sveriges vd Caroline Drabe, när skattesänkningen presenterades häromdagen.

Drabe konstaterar att åtgärderna som har presenterats inte är i närheten av de löften som gavs i valet.

En krona

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt har lagt fram det hela som en sänkning av priset vid pump med en krona litern för bensin och diesel. (80 öre lägre skatt och 20 öre lägre moms).

Men den som tankar kommer bara att märka en skillnad på 14 öre litern för bensin och 41 öre för diesel mellan nyårsafton och nyårsdagen. Förutsatt att drivmedelsbolagen inte ändrar priset upp eller ner av andra skäl.

När regeringen talar om en krona lägre pris utgår det från att drivmedelsskatterna ska skrivas upp med inflationen varje årsskifte, med konsumentprisindex. Det finns inget förslag om att pausa indexeringen trots att inflationen är den högsta på flera decennier.

Bara ören syns

Den utlovade sänkningen "äts" alltså upp av en årlig uppskrivning.

Skatten och momsen tillsammans skulle ha blivit en krona högre än vad den nu blir på nyårsdagen, men för den som tankar blir det till slut bara ören som syns. De har ju, enkelt beskrivet, aldrig upplevt det pris som indexeringen hade gett.

Enligt finansdepartementets konsekvensanalys av förslaget får den som kör 1 500 mil om året betala 900 kronor mindre för att tanka under 2023 jämfört med om ingen sänkning av skatten hade gjorts.

Kostnaden för sänkningen beräknar finansdepartementet till cirka 6,7 miljarder på ett år, i form av minskade skatteintäkter.

De skatter som tas ut på drivmedel är energiskatt, koldioxidskatt och moms. Samtidigt som energiskatten sänks höjs enligt regeringens förslag koldioxidskatten, men den totala summan blir lägre.

Den höjda koldioxidskatten antas vara en förberedelse för att kraftigt minska den så kallade reduktionsplikten, kraven på att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel. Utifrån vad som sades i valrörelsen skulle det ske snabbt.

Sänka reduktionsplikten

Men det blir ingen sänkning förrän 2024 och de ökade kraven i reduktionsplikten har hittills gjort att priset på diesel ökat uppemot två kronor sedan förra hösten.

Reduktionsplikten syftar till att minska koldioxidutsläppen och har bedömts vara helt avgörande för att Sverige ska klara de mål för minskade utsläpp från transporter som riksdagen satt upp och åtagit sig i EU-kretsen till 2030. Om den tas bort måste andra åtgärder göras för att minska utsläppen.

Strax före valet gav EU:s ministerråd, på förslag av EU-kommissionen, Sverige grönt ljus för att helt slopa energiskatten i tre månader.

Den möjligheten tänker den nya regeringen inte använda sig av trots att det hade haft stor inverkan på priserna, om än bara i tre månader.

Finansministern Elisabeth Svantesson har sagt att hon vill satsa på mer långsiktiga åtgärder.