Jobba till 67 år, försök få en hög lön och en bra tjänstepension. Så brukar receptet för en hög pension låta. Men det finns en hel del andra faktorer som påverkar. Lång föräldraledighet, deltidsarbete och när du eventuellt får det där extra klirret i kassan är några. Dina livsval har stor betydelse för hur ditt liv blir som pensionär.
– Tidigare beräknades pensionen på de 15 år då man haft högst inkomst. I dag räknas alla år, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.
Kristina Kamp och hennes kollegor reser land och rike runt för att informera om hur ens livsval påverkar pensionen. Och det finns en hel del fällor att gå i – redan som ung sommarjobbare.
– Många unga försöker hamna under gränsen för grundavdraget för att slippa betala skatt men tänker inte på att det är först när du tjänar över grundavdraget som lönen blir pensionsgrundande, säger Kristina Kamp.
Pensionen kan upplevas som mycket avlägsen för en sommarjobbande tonåring men ju tidigare du börjar tjäna in till den, desto mer växer pengarna, tack vare ränta på ränta. Att ta reda på om arbetsgivaren betalar tjänstepension redan på sommarjobbet är därför Kristina Kamps nästa tips.
– Kanske så mycket som en tredjedel, eller mer, av din framtida pension kan komma från tjänstepensionen så det kan vara bra att redan tidigt välja en arbetsgivare som ger tjänstepension, säger hon.
Många kollektivavtal inom privat sektor innebär dock att inbetalningarna till tjänstepensionen startar först vid 25 års ålder. Att ha tjänstepension därefter är ofta avgörande för att få en bra pension.
Att studera eller jobba efter grundskolan är för många nästa livsval. Utifrån pensionssynpunkt kan studier vara förmånligt, om studierna leder till jobb.
– Studier ger ofta bättre chanser till jobb, kanske högre lön och dessutom är bidragsdelen av studiemedlet pensionsgrundande. Men att läsa en lång utbildning och sedan ändå jobba med någonting annat, som kanske dessutom inte ger den där höga lönen, är ur pensionssynpunkt inte en bra investering, säger Kristina Kamp.
För den som skaffar barn kommer nästa livsval: hur fördela föräldraledigheten och ska någon av parterna jobba deltid när barnen är små? Föräldrapenningen är visserligen pensionsgrundande och de flesta som har kollektivavtal med tjänstepension får inbetalningar fram tills att barnen är fyra år. Men lägre inkomst, ger lägre pension.
– De som har sämst pension är ofta kvinnor som varit hemma länge med barnen och senare skiljer sig, berättar Kristina Kamp.
Hennes rekommendation är att den som jobbar kompenserar den som tar största delen av föräldraledigheten genom att till exempel ge bort sin premiepension, spara lite extra eller amortera mer på eventuella lån. Men återigen finns det vissa saker att ta i beaktande.
– Om partnern dör så får man inte tillbaka premiepensionen och om man startar ett sparande för sin partner ska de pengarna delas lika vid en skilsmässa. Om den som tjänat mest däremot amorterar lite mer på lånet kommer det alltid partnern till nytta eftersom tillgångarna delas lika vid skilsmässan, säger Kristina Kamp.
Under arbetslivet är det sedan hög lön, heltidsarbete och en bra tjänstepension som är mest avgörande för den framtida pensionen. Men den som närmar sig pensionen och inte har följt, eller haft möjlighet att följa, Kristina Kamps råd behöver inte misströsta. Att jobba ett par år extra gör också stor skillnad. Varje extra år ger ungefär 1 000 kronor extra i månaden i pension, livet ut.
En bra kompass, sammanfattar Kristina Kamp, är att ta en funderare på sin pension när man gör förändringar i livet. Det kan göra stor skillnad för framtiden.
– Du kommer kanske vara pensionär i 20 år och det är viktigt att fundera på hur du vill ha det under de åren, säger hon.
