Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Petros Bigos, studerande, anser att Tsipras skrivit på ett monster.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Våldsam demonstration mot reformer

Framtiden för den grekiska regeringen är oviss. Avhopp och protester inifrån regeringsalliansen Syriza samt stora demonstrationer på Atens gator har dominerat det senaste dygnet i krisens Grekland.

Tusentals personer demonstrerade i kvarteren kring parlamentet sent på onsdagen, där åtgärdsprogrammet skulle debatteras under natten. Delar av protesterna blev våldsamma med kravaller, molotovcocktails och stenkastning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kravallpolis svarade med bland annat tårgas.

-Vi är här för att stoppa parlamentet från att rösta för det nya stödprogrammet, säger Petros Bigos, en 20-årig student med ett plakat som säger Stoppa stödpaketen, nya och gamla fastmonterat på axlarna.

Vänsterrörelsen

Demonstranterna var en brokig skara, primärt från den delen av den grekiska vänsterrörelsen som inte accepterar den uppgörelse premiärminister Alexis Tsipras har träffat med andra euroledare om ett tredje stödprogram, med nya tuffa reformkrav på det kriströtta landet.

Bigos räknar med att protesterna får effekt på sikt.

-Tsipras uppgörelse är riktigt usel, men han var tvingad. Det han har skrivit på är ett monster.

Splittring

Och vänsteralliansen Syriza är splittrat. Tidigare under dagen hoppade vice finansminister, Nadia Valavani, av och skrev att uppgörelsen är "en förkrossande kapitulation".

Ett 30-tal parlamentsledmöter från Syriza har också sagt att de inte kommer att stödja förslaget. Regeringen har fått sätta sitt hopp till Europavänliga partier i parlamentet. En regeringskris är överhängande.

Michailis Spourdalakis är professor i statsvetenskap vid Atens universitet och medlem i Syriza. Han säger att det underliggande problemet inte är åtgärdat: de 340 miljarder euro i statsskuld.

-Alla ser ju att skulden redan från början var ohållbar, nu blir det ännu värre.

Euroländerna stöttar

Enligt EU-kommissionens förslag ska den gamla stödfonden EFSM användas för att lösa Greklands akuta penningbehov. I första hand handlar det om 3,5 miljarder till Europeiska centralbanken (ECB) som måste betalas på måndag.

De länder som inte är med i eurosamarbetet kommer, enligt det nuvarande förslaget, inte att utsättas för risk om Grekland inte kan betala tillbaka sin skuld.

-Det förslag som diskuteras nu är något helt annat än förslaget som var uppe i går. Visserligen ska man använda EFSM, men icke euro-länder ska stå utan risk, säger Finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

IMF skeptiskt

Det nya stödprogrammet måste även godkännas av Internationella valutafonden, IMF. Enligt en ny rapport tror IMF inte att Grekland klarar budgetmålet som det nya föreslagna stödprogrammet bygger på.