Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Vågspel om minimilöner fortsätter i EU

Trots förslag om undantag är det inte säkert att den svenska modellen för lönebildning går hel ur de EU-förhandlingar som väntar.
Ska fack och arbetsgivare ha den fortsatta makten över lönerna eller blir det EU-domstolen?

– Det är skört, minsta lilla förändring riskerar att göra så att det tippar över, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till TT.

Så beskriver hon läget inför förhandlingarna mellan EU-ländernas företrädare ministerrådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet om direktivförslaget om minimilöner i EU.

Sverige svängde

I förra veckan enades EU-länderna om sitt mandat, ett mandat som till slut också accepterades av den svenska regeringen. Det skedde sedan regeringen svängt och sagt ja till att förhandla vidare trots att den tidigare motsatt sig tanken på att lagstifta om löner på EU-nivå. Skälet var skrivningar om undantag för länder som Sverige där löner sätts genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare och inte genom att politiker stiftar lagar om lönenivåer.

På onsdagen var Eva Nordmark, LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i Paris för ett möte med den franska arbetsmarknadsministern Elisabeth Borne. Frankrike är ordförande i ministerrådet första halvåret 2022 och det är Borne som ska företräda EU-länderna i förhandlingarna om minimilönerna.

Svårt förhandla

Nordmark och hennes följeslagare var i Paris för att åter förklara att det inte finns så mycket att förhandla om med parlamentet, om den svenska modellen ska överleva.

– Utrymmet för förhandlingar är extremt begränsat. Texten som finns nu är balanserad men hänger på en skör tråd, säger Eva Nordmark som försökte beskriva för Borne var de svenska röda linjerna går.

Parlamentets förhandlare har ett mandat som går alldeles för långt och åt fel håll för den svenska regeringen, LO och Svenskt Näringsliv. Vinner parlamentets linje vore det som att hälla en hink cyanid över den svenska modellen för lönebildning, enligt Torbjörn Johansson. Resultatet skulle kunna bli att det i slutänden blir domstolar som får sätta löner, inte fack och arbetsgivare.

– Det är ett väldigt svårt läge. Mycket kommer att bero på hur andra länders ministrar står upp för den svenska linjen, säger Johansson.

Mattias Dahl säger att den franska arbetsmarknadsministern och flera med henne talar väl om den skandinaviska modellen för löner men inte sällan sedan gör saker på EU-nivå som äventyrar den. Svenska regeringar måste bli bättre på att säga emot i EU, anser Dahl, inte minst sedan bundsförvanten Storbritannien har lämnat unionen.

Säga emot

– Det behövs en generell svensk uppryckning mot EU. Vi kommer att behöva vara mer obekväma, säger Dahl.

Eva Nordmark säger att Frankrike kommer att förhandla i högt tempo om minimilönerna, med start direkt efter nyår. Siktet är inställt på att vara i mål före det franska presidentvalet i vår, ett val där den sittande presidenten Emmanuel Macron vill lyfta fram EU-reglerna om minimilöner som en fransk framgång.

– Det kommer att bli åka av, vi måste ägna mycket tid och kraft åt att ligga tätt intill fransmännen för att se till att det inte blir några tokigheter eller kantrar åt fel håll, säger Eva Nordmark.

Fakta: Minimilöner

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett direktivförslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Båda har på varsitt håll enat sig om sin linje varpå slutliga kompromissförhandlingar ska inledas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet i januari.