Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Stefan Ingves, som i höstas fick mandat att leda Riksbankens direktion i fem år till, lämnar räntebesked den 20 december. Arkivbild.

Våg av räntebesked på väg

En våg av tunga räntebesked sköljer över marknaden inför jullovet. För Stefan Ingves och hans direktion är bankens omstridda program för stödköp av obligationer i fokus.

USA:s centralbank är först ut och väntas höja styrräntan på luciakvällen. Sedan följer inom loppet av något dygn räntebesked från Norges centralbank, brittiska Bank of England och Europeiska centralbanken (ECB).

För Stefan Ingves är det dags den 20 december. Någon ränteändring väntas inte av Riksbanken förrän hösten 2018. Men osäkerheten kring bankens stödköpsprogram, som löper ut till årsskiftet, är stor.

"En hyfsad chans"

Frågorna som håller bedömare på helspänn är flera. Kommer programmet förlängas? Om inte, när kan Riksbanken börja sälja av sitt innehav av statspapper?

- Det finns en hyfsad chans, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren om möjligheten att Riksbanken förlänger sitt snart treåriga stödköpsprogram med nya nettoköp in i nästa år.

Vid årsskiftet, efter snart tre års stödköp, beräknas Riksbanken ha köpt på sig 43–44 procent av utestående svenska obligationer.

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) har under hösten börjat avveckla sitt innehav av obligationer, tre år efter det att Fed slutat nettoköpa obligationer.

Swedbanks chefekonom Anna Breman tror att Riksbanken kommer att hålla uppe obligationsportföljens nivå till 2020.

- Tre års återinvesteringar i förfall är inte nödvändigt, men definitivt under 2018 och 2019, säger hon.

Oro på bostadsmarknaden

Olle Holmgren gör en likartad bedömning.

Novemberinflationen, som presenteras av Statistiska centralbyrån två dygn före räntebeskedet, ses som viktigt beslutsunderlag för Ingves & Co. Den försvagade kronan, som kretsar kring 10 kronor per euro, är en annan faktor Riksbankens direktion måste ta hänsyn till.

Däremot väntas Riksbanken inte anpassa penningpolitiken till höstens oro på bostadsmarknaden. För att det ska bli aktuellt måste priserna rasa så mycket att det slår hårt mot ekonomin, enligt Anna Breman.

- För att det ska bli så behövs prisfall på 10–15 procent eller större, säger hon.