På tisdag smäller det. Då löper mandatet ut för två av tre sittande så kallade appellationsdomare i WTO. Konsekvensen är att en 25-årig epok i världshandeln, med en högsta multilateral instans för att pröva handelskonflikter, tar slut.
– Om det inte finns någon som kan pröva en konflikt som uppstår i handeln kommer man vara mer försiktig att handla på nya marknader. Det kommer att begränsa världshandeln, det kommer att begränsa den globala tillväxten och det kommer att motverka spridningen av innovationer och ny teknik, säger Anna Hallberg.
I en värld utan WTO
I en värld utan WTO som sista rättslig instans kan avtal och regelverk på handelsområdet i princip brytas utan konsekvenser – så länge inte motparten i konflikten själv beslutar om sanktioner eller strafftullar. För små länder som Sverige är detta ett stort bakslag, enligt Hallberg.
USA har när andra länder varnat för konsekvenserna av att lamslå WTO-domstolen sagt att handelskonflikterna kan lösas bilateralt, direkt mellan länder, i stället.
– Då kan man tänka sig en konflikt mellan ett litet land som Sverige och ett stort land som USA, vem har mest makt och uthållighet i en sådan diskussion? frågar Hallberg retoriskt.
– Om det är den starkes rätt som gäller då är det Kina och USA och några andra länder som kommer att vara mycket mer dominerande. Det är allvarligt, tillägger hon.
Hon varnar för att en världshandel utan ett multilateralt rättssystem blir oförutsägbart, otydligt och skadligt för handeln.
Hallberg var nyligen i Washington och diskuterade frågan med amerikanska kollegor. I sak håller hon med Trumpregeringens kritik mot WTO på flera punkter.
– WTO är en organisation som behöver moderniseras och reformeras. Man behöver tänka nytt, man behöver jobba snabbare och man behöver större transparens.
Trögt, dyrt och dåligt
Kritiken från USA går i korthet ut på att systemet är för trögt, för dyrt och präglas av dålig transparens. Kinas status i WTO som utvecklingsland, vilket ger Kina fördelar i vissa lägen, är också något som stör Trumpregeringen.
– En hel del av detta måste vi lägga på bordet och diskutera, säger Hallberg.
Hallberg hoppas nu att ett utlovat reformpaket på väg från WTO:s generalsekreterare, brasilianaren Roberto Azevêdo, ska undanröja de allvarligaste problem och även få USA att ändra sin inställning till WTO.
– Det kan ju bli bra på lång sikt. Så USA kanske på ett sätt har gjort oss en tjänst. Men metoden, att stänga domstolen nu, står vi absolut inte bakom, säger hon.
Joakim Goksör/TT
Sedan WTO:s system med en appellationsdomstol för handelsdispyter inrättades 1995 har slutliga avgöranden fällts i över 500 konflikter. Länder som vunnit dispyterna har av WTO-domstolen fått rätt att införa sanktioner mot motparten som brutit mot avtal och regler.
Systemet har accepterats av 164 länder, som sammantaget står för 96 procent av världshandeln.
Enligt tidningen The Economist har EU, Kanada och Norge gjort upp om en tillfällig lösning, där man tar in pensionerade WTO-domare för att få hjälp att överpröva handelskonflikter. Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg tillägger att Nya Zeelands WTO-ambassadör har fått i uppdrag att ta fram alternativa konfliktlösningsregler för likasinnade länder.
USA, det land som i särklass har anmält flest fall till WTO, har bland annat fått WTO-stöd i konflikter om statstöd till kinesiska företag och i konflikter om amerikanska teknikrättigheter som överförts till Kina i strid med gällande regelverk.
Fast det har varit många förluster i WTO för USA också, bland annat vad gäller handelshinder som har införts för att skydda inhemska producenter från konkurrens från billigare varor från andra länder.
Källor: The Economist, Utrikesdepartementet