Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Pontus Johansson och Maria Gustafsson testar monitorn i ett träningscenter på Drottning Silvias barnsjukhus. Att få jobba direkt med läkare och experter ser Maria som en mycket stor fördel.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Utvecklar andningshjälp för nyfödda

Runt tio procent av alla nyfödda bebisar behöver hjälp att komma igång med sin andning. Monivent utvecklar en monitor som hjälper sjukvårdspersonal när de ger konstgjord andning.

Varje sekund föds mellan tre och fyra barn på jorden. De allra flesta anpassar sig fint till livet utanför magen. Men en del bebisar har svårt att börja andas.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ibland är det dramatiskt. Barnet föds till synes livlöst och behöver omedelbart konstgjord andning. Läkaren eller sjuksköterskan blåser då luft i det nyfödda barnets lungor med hjälp av en liten blåsa eller en apparat som automatiskt flödar luft.

- Vi försöker rädda barnet med alla medel, och lyckas oftast mycket bra, där och då. Barnet blir återupplivat, säger Pontus Johansson som är specialist i neonatologi.

Men även om barnet räddas kan det få skador av behandlingen. Tar läkaren i för mycket kan volymen och trycket bli för stort och ge bebisen vävnadsskador på lungorna.

- Det är en balansgång. Det gäller att rädda liv, men man får inte ta i för mycket.

Pontus Johansson och Maria Gustafsson befinner sig på ett träningscenter på Drottning Silvias barnsjukhus. På britsen ligger en liten docka. Dockan har den lilla blåsan kopplad till en silikonmask som täcker barnets mun och näsa och Pontus Johansson blåser in luft i dockan genom att trycka ihop blåsan.

Det är här Monivent kommer in i bilden. Företaget håller på att utveckla en monitor som kopplas till blåsan och som bland annat visar tryck och volym.

- När bebisen hamnar i respirator är tryck och volym mycket noga kontrollerat. Men inte i en akut återupplivningssituation, även om man ska komma ihåg att det ofta är mycket erfaren personal som utför ventileringen, säger Pontus Johansson.

Men även om läkarna är luttrade och har jobbat länge har tester visat att inte ens de mest erfarna neonatologerna lyckas perfekt med ventileringen. Och på ett mindre länssjukhus eller i en ambulans kanske man inte har lika stor erfarenhet. Då kan tekniken vara till stor hjälp.

- Eller i många u-länder, där en ensam barnmorska gör allt.

Det finns redan i dag lösningar som visar lufttryck. Men nyare forskning visar att volymen luft som ventileras ner i barnets lungor är minst lika viktig som lufttrycket.

- Det behövs definitivt mer forskning på området. Med monitorn kan man lagra data från behandlingen för dokumentation samt analys. Och den kan även användas vid utbildning.

Med behovet av denna teknik hörde Pontus Johansson av sig till Chalmers entreprenörsskola. Där hamnade idén hos Maria Gustafsson, Emma Wejedal och Caroline Blomqvist. I dag är det Maria Gustafsson som driver Monivent.

Att produkten skulle kunna bidra till att lösa ett viktigt medicinskt problem råder det knappast någon tvekan om. Men är idén kommersiellt gångbar?

Att omsätta forskning till livskraftiga företag i det som kallas life science har visat sig vara svårt. När GP i början av året gjorde en uppföljning av vad som hänt med 30 lovande medicinbolag i Göteborg som kartlades i en artikelserie 2002 visade det sig att hälften lagts ner, gått i konkurs eller flyttat. En anledning var att det är svårt att få kapital till idéer.

Maria Gustafsson är medveten om detta. Men hon tvekade inte att satsa på Monivent efter det att hon gått ut entreprenörsskolan.

- Under min utbildning i industriell ekonomi var jag i USA och jobbade på ett transportföretag. Jag jobbade med rapporter som jag inte har en aning om ifall någon läste. Det kändes inte så meningsfullt och jag bestämde mig för att jag måste göra något där jag bidrar. Här handlar det om att öka överlevnad och livskvalitén för barn.

Maria Gustafsson tror att Monivent har en stor fördel i att produkten används som ett beslutsstöd för sjukvårdspersonal.

- Eftersom vi inte mäter direkt på barnet blir det betydligt enklare att uppnå kraven för CE-märkning, alltså att bevisa att produkten är säker och gör det som utlovas, utan alltför omfattande kliniska tester.

Hittills har Monivent fått in runt 300 000 kronor från Encubator, Innovationskontor Väst och Almi. Just nu håller Maria Gustafsson på med en ansökan till Vinnova.

- Vi har ett kapitalbehov på ungefär 10 miljoner kronor för att ta produkten till marknaden. Det är mycket pengar, men faktiskt inte så mycket i de här sammanhangen.

Maria Gustafsson har långa arbetsdagar. Hon jobbar med patentansökan, att revidera prototypen och att komma igång med tester på dockor. Sedan ska tekniken testas på bebisar.

Även om hon får mycket hjälp från Pontus Johansson, de andra i styrelsen och produktutvecklare så är det hon som håller i alla trådar – än så länge utan lön.

- Ibland känns det svårt att driva allt själv. Det är så många olika bitar, just nu går det fort och allt känns så viktigt. Men det är också det som gör det så roligt.

Monivent

Gör: Utvecklar en monitor som bland annat visar lufttryck och volym när man ger konstgjord andning till nyfödda bebisar.

Är i uppstartsfas. Så startade det: Läkarna Pontus Johansson, Kenneth Sandberg och forskaren Ants Silberberg står bakom idén som de tog till Chalmers entreprenörsskola. Maria Gustafsson och två klasskompisar jobbade vidare med den. Klasskompisarna sysslar nu med annat.

Mål: Att finnas på marknaden 2015

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.