Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Riksgälden, med generaldirektör Hans Lindblad, drar ned på upplåningen till den lägsta nivån sedan 2007. Arkivbild.

Utesluter inte minusränta på skattekontot

Företagen gödslar staten med insättningar på skattekontot. 60 miljarder väntas bli ytterligare 24 miljarder i år när företagens alternativ är minusränta hos bankerna. Finansminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte att regeringen kan behöva sätta minusränta även på skattekontot.

Minusräntan som flertalet banker ger företag på insättningar gör att de flyttar pengarna till staten. Räntan på skattekontot är visserligen noll, men det är bättre än minus. I dagsläget har företag insättningar på skattekontot som bedöms som kapitalplaceringar till ett värde av cirka 60 miljarder kronor. I år bedöms nettoinsättningarna bli ytterligare 24 miljarder kronor.

- En ofrivillig och dyr upplåning för staten, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad på en pressträff där statens kommande lånebehov redovisas, eller snarare det omvända.

Nollränta dyrare

Staten kan i nuvarande lågränteekonomi låna till minusränta. Därmed blir upplåningen från företag och privatpersoner till nollränta dyrare.

Härom året sänkte regeringen räntan på skattekontot till noll som en anpassning till det låga ränteläget, men miljarderna har fortsatt att strömma till. Finansminister Magdalena Andersson är inte särskilt förtjust i det aningen udda upplägget där företagen parkerar sina kassakistor hos staten. Det är inte så det är tänkt, enligt Andersson, men noll kan visa sig vara för hög ränta. Hon säger att finansdepartementet får titta på saken, och utesluter därmed inte att företag kan komma att tvingas betala för sina insättningar hos staten.

- Men det bär ju lite emot att behöva sätta negativ ränta på skattekontot, säger hon till TT.

De stora insättningarna på skattekonton tillsammans med ökade skatteintäkter i högkonjunkturens Sverige gör att det överskottet i statsbudgeten i år växer till cirka 80 miljarder kronor.

Passar på utrymme

Statens alltmer välfyllda kassakista skulle också kunna medföra att regeringen har mer att spendera. Men de ekonomiska ramarna ligger fast, prognosen för det underliggande överskottet i statsfinanserna ändras inte, och Hans Lindblad bedömer att utrymmet för ofinansierade reformer ligger kvar på 15 miljarder kronor för 2019.

- Vilket reformutrymme som finns är i grunden en politisk fråga, säger Lindblad.