Kronan pressas av utdelningsfest.
Kronan pressas av utdelningsfest. Bild: Izabelle Nordfjell/TT

Utdelningar kan lyfta inflation och räntor

Utdelningar på uppåt 90 miljarder till börsbolagens utländska ägare i vår väntas trycka ned kronan. Detta kan bidra till att pressa inflationen uppåt och ökar därmed risken för högre räntor.

ANNONS

Kronan har lyft med tolv procent mot euron sedan bottennappet pandemivåren 2020. Den svenska valutan pendlar därmed kring den högsta nivån på tre år. Mot dollarn är kronlyftet ännu större, plus 24 procent på knappt ett år.

Trycker ned ränteläget

Det hade kunnat vara bingo för Medelhavssemestern – eller långhelger i Paris och New York. Fast utrikesresor är ju som bekant inte helt enkla att rigga i pandemin. I stället kan svenskarna glädjas åt att den stärkta kronan gör importerade varor billigare. Och de som har bolån kan glädjas åt att kronförstärkningen trycker ned inflationen och därmed ränteläget.

Det kraftiga kronlyftet i pandemin har bidragit till att pressa den redan låga inflationen nedåt. Detta har piskat Riksbankens direktion, med Stefan Ingves, att ösa på med stödköp och fortsätta flagga för att det kan komma räntesänkningar.

ANNONS

Men pendeln verkar nu svänga. Inflationen har börjat ta fart i både USA, Europa och Sverige och de långa marknadsräntorna har lyft markant på senare tid, vilket gett upphov till börsturbulens.

Ingves kan dra på smilbanden

Som lök på laxen står Sverige inför den årliga utdelningsfesten från börsbolagen. Och det är inte bara aktieägarna som har skäl att skratta hela vägen till banken när utdelningarna nu tar fart igen efter fjolårets alla inställda utbetalningar. Även Stefan Ingves kan dra lite på smilbanden.

Totalt har börsbolagen flaggat för utdelningar på 223 miljarder kronor i år, enligt storbanken SEB:s beräkningar. Med kanske 40 procent av ägandet på börsen i utlandet innebär utdelningarna att flödet av kronor ut ur landet tar fart ordentligt, vilket enligt skolboken pressar kronan nedåt och inflationen uppåt.

– Det brukar absolut ha en tydlig säsongseffekt på kronan, från någonstans i slutet av mars till de två första veckorna i maj brukar kronan gå svagt på det, säger Karl Steiner, valutastrateg på SEB.

Konkret handlar det i år om uppåt 90 miljarder som under några hektiska vårveckor ska skickas iväg till utländska aktieägare. Detta ska dock balanseras mot inflödet av utdelningar från utländska bolag till svenska ägare – som normalt ligger något lägre än vad vi skickar iväg från Sverige.

ANNONS

Boräntorna kan stiga

Våren 2019 hamnade nettoutflödet av utdelningar på 25 miljarder, enligt SEB:s beräkningar. Pandemichocken 2020 vände dock upp och ned på allt, med ett ras för svenska utdelningar till utlandet till 17 miljarder. Flödet omvandlades därmed till ett nettoinflöde på 25 miljarder kronor, vilket i sin tur bidrog till att lyfta kronan.

Kronlyft eller inte i vår, det mesta talar för att Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på noll de närmaste åren. Detta utgör dock inget hinder för att boräntorna stiger ändå.

Inflationstrycket i USA har börjat ta fart, med draghjälp från en svagare dollar och president Joe Bidens nya gigantiska stödpaket på 1 900 miljarder dollar. Detta har tryckt upp den långa marknadsräntorna, inte bara i USA, utan även i Europa och Sverige.

– Det påverkar i sin tur bolåneinstitutens finansieringskostnader. Det blir nog ingen dramatik med boräntorna, men det är ändå uppåt, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Han påpekar samtidigt att det på lite sikt finns skäl att anta att kronan kan fortsätta uppåt, om vaccinationerna får bukt på pandemin och fart på återhämtningen.

– Den bästa gissningen är att riskaptiten fortsätter att förbättras. Det talar för att kronan kan stärkas under de närmaste sex månaderna, i alla fall mot euron, säger Isaksson.

ANNONS

Joakim Goksör/TT

Fakta: Långa räntor stiger snabbt

Återhämtningsyran på börsen har börjat halta. Långa marknadsräntor som lyfter på bred front spökar – inte bara i USA där tioårsräntan var uppe på nytt ettårshögsta på över 1,60 procent förra veckan. Det kan jämföras med bottennappen nära 0,30 procent när pandemin slog till på allvar våren 2020.

Den svenska tioårsräntan har gjort ungefär samma resa fast från en lägre nivå, med ett lyft från minus 0,53 procent som lägst upp till tvåårshögsta på plus 0,46 procent i slutet av förra veckan.

Kronlyftet under pandemin kan bland annat förklaras av att stora utländska centralbanker (som USA:s Federal Reserve) sänkt räntan medan Riksbanken har lämnat styrräntan oförändrad efter höjningen till noll procent i december 2019. Därtill bidrar de starka svenska offentliga finanserna, med låg statsskuld samt det faktum att svenskar äger mer tillgångar i utlandet än utlänningar äger i Sverige.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS