Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Uppfinnare i Sverige vill se bättre resultat

Sverige har länge beskrivits som ett forsknings- och innovationsland. Fortfarande finns dock en del att förbättra. Det menar både Svenskt Näringsliv och Göteborgs uppfinnareförening.

En uppfinning kan komma till på många olika sätt. Ibland sitter forskare i ett labb och gör upptäckter som så småningom leder till ett patent. Andra gånger är det brevbäraren som kläcker en genial idé under en helt vanlig utdelningsrunda.
Lena Nyström är ordförande i Göteborgs uppfinnareförening. Det är Sveriges största uppfinnareförening och här kan medlemmarna utbyta tips och råd med varandra.
– Allt vi har runt omkring oss är skapat ur innovation. Bakom varje sak finns det någon som verkligen har tänkt. Innovation och entreprenörskap är något som står på agendan överallt. Det är naturligtvis oerhört viktigt för hela Sverige, säger Lena Nyström.
För fristående uppfinnare föds innovationerna ofta ur den egna jobbverkligheten. Man kanske jobbar inom hemtjänsten och saknar en teknisk lösning på ett problem. Andra gånger kommer idén från ett fritidsintresse.
Inom Göteborgs uppfinnareförening finns en rad kompetenser bland medlemmarna. Till mötena kommer allt från ingenjörer och designers till patentingenjörer och jurister. Alla bär på idéer. Många har till och med förverkligat idéerna. När de träffas utbyts erfarenheter och kunskaper.

Lena Nyström tycker att samhället kan bli bättre på att fånga upp fristående uppfinnare.
– Ofta är det fokus på innovationer inom företag och akademi, men som enskild uppfinnare är du inte knuten till en forskningsavdelning på ett företag. Du är inte heller kopplad till akademin. Vi är en tredje grupp och glöms ofta bort. Att som enskild företagare ha patent i många länder är oerhört kostsamt, men ibland helt nödvändigt. Intrång är inte helt ovanligt när det är ett litet bolag som äger tekniken och patenten. Det gör att man kan bli omsprungen av stora bolag som bygger liknande lösningar utifrån den patenterade tekniken, säger Lena Nyström.
Mätningar visar ändå att Sverige ligger i topp när det gäller forskning och innovation. World Intellectual Property Organization har rangordnat 141 länders innovationsförmåga sedan 2007. I fjolårets så kallade Global Innovation Index placerade sig Sverige som nummer två i världen. Kritiker menar dock att mätningen är missvisande, eftersom det inte räcker med innovationsförmåga. Det måste också finnas kompetens och ekonomiska muskler.
Tobias Krantz leder arbetet kring utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. Han konstaterar att Sverige tappar som innovationsland i takt med att den globala konkurrensen hårdnar.
– I många avseenden är Sverige ett bra innovationsland. Generellt sett har vi en god utbildningsnivå jämfört med många andra länder. Vi har ett stabilt rättssystem, en stabil demokrati och ett stabilt ekonomiskt system. Det är viktiga grundförutsättningar, men det krävs mer, säger Tobias Krantz.
Hans ser kompetens som en nyckelfråga. Resultaten i den svenska skolan sjunker i nationella jämförelser och det råder brist på ingenjörer.
– Sydöstra Asien är den region i världen som just nu satsar mest pengar på forskning och utveckling. Både Kina och Indien utbildar till exempel stora mängder nya ingenjörer varje år. Även om Sverige legat bra till under längre tid så måste vi vässa vår förmåga om vi ska hänga med, säger Tobias Krantz.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.