Tusentals kvinnor utan skydd

ANNONS
|

- Det är upprörande att Sverige fortfarande inte har någon lag som reglerar skönhetsbranschen, säger Karin Lindell, tidigare Konsumentombudsman och riksrevisor.

På uppdrag av Socialstyrelsen har hon utrett frågan om rättslig reglering av estetiska behandlingar. Sommaren 2012 presenterade hon ett förslag om att alla som utför skönhetsbehandlingar ska ha tillstånd. Hon föreslog också att den som bryter mot reglerna skulle få böter eller fängelsestraff. Samtidigt skulle patienter som skadas få ersättning.

- I dag är branschen helt oreglerad och många människor drabbas av vårdskador. De ingrepp och behandlingar som utförs är förenade med stora hälsorisker, säger Karin Lindell.

Någon aktuell överblick över skönhetsbranschen och vilka ingrepp som faktiskt görs finns inte. Dessutom saknas regler för vem som får utföra behandlingar. Inga krav ställs på vare sig utbildning eller åldersgräns.

ANNONS

- Både Norge och Danmark har särskilda föreskrifter. Det är urdåligt att svenska myndigheter inte agerar, säger Karin Lindell.

Efter mycket funderande kom Socialstyrelsen i juli 2003 med ett eget förslag till reglering av skönhetsbranschen. Men istället för att förorda en speciallagstiftning vill myndigheten likställa estetisk kirurgi, injektioner samt behandlingar som går djupare genom huden med annan hälso- och sjukvård. På det sättet skulle fler människor bli patienter i lagens mening och få ett ökat rättsskydd, hävdar man.

Socialstyrelsen föreslog också att kvacksalverilagen skulle kompletteras så att det blir olagligt för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att utföra kirurgiska ingrepp och injektioner samt införa en åldersgräns på 18 år.

Sedan dess har ingenting hänt.

- Ärendet bereds nu inom regeringskansliet. Förslaget kräver ytterligare utredning och det är därför inte aktuellt med något lagförslag under 2014, säger Susanne Norberg, handläggare vid Socialdepartementet.

Beskedet från regeringen innebär att tusentals kvinnor – och män – som köper skönhetsoperationer och estetiska behandlingar kommer att förbli helt utan skydd. I dagsläget finns ingenstans att vända sig om något går fel. Varken Socialstyrelsen eller Konsumentverket tar emot klagomål.

- Vi får många samtal från enskilda kvinnor som ringer när det uppstått komplikationer, säger Anette Richardsson, enhetschef vid Socialstyrelsen.

ANNONS

Oavsett om det handlar om läckande bröstimplantat, brännskador efter laserbehandling eller problem på grund av botox och fillers hänvisas kvinnorna till den vanliga sjukvården.

- Naturligtvis innebär detta en ökad belastning på offentlig hälso- och sjukvård. Men vi har inget val, säger Anette Richardsson.

När det gäller ingrepp som utförts av läkare finns möjligheten att anmäla till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som kan utdela varningar och dra in legitimationer. Men ännu har ingen fråga om läkarlegitimation i samband med skönhetsbehandling prövats.

Med nuvarande lagstiftning kan Socialstyrelsen inte heller tvinga skönhetsklinikerna att åtgärda skador eller betala ut ersättning till de drabbade.

- Däremot har vi, tillsammans med Läkemedelsverket, rekommenderat branschen att operera bort franska PIP-implantat. Problemet är att en del kliniker helt enkelt struntar i det. Ibland funderar jag på vad som hänt om liknande varningar i stället gällt farliga bilar eller leksaker, säger Anette Richardsson.

Ett 80-tal läkare är medlemmar i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, vars ordförande Birgit Stark försäkrar att de plastikkirurger som hon känner både följer Socialstyrelsens rekommendationer och tar hand om sina patienter.

- Strikt juridiskt har en läkare ansvar för sin patient 24 timmar efter operationen, men min bild är att alla inom vår förening tar ett större moraliskt ansvar, säger hon.

ANNONS

Birgit Stark förklarar att hon välkomnar nya regler för att öka patientsäkerheten.

- I framtiden hoppas jag att bara legitimerad personal ska få ge skönhetsbehandlingar, säger hon.

FAKTA I andra länder finns regler

Våra nordiska grannländer Danmark och Norge har infört särskilda regler kring kosmetiska/estetiska behandlingar.

Danmark har regler som i detalj styr förutsättningarna för utförande av kosmetiska behandlingar. Samtliga som arbetar i skönhetsbranschen ska vara registrerade hos Sundhedsstyrelsen. Kliniker som saknar registrerad ansvarig läkare eller tandläkare riskerar åtal.

Norska bestämmelser är mer generella. Här finns dels föreskrifter som gäller kirurgiska ingrepp, dels föreskrifter som gäller behandlingar där det används icke-joniserad strålning, som laser och IPL.

Det finns också ett förslag på europeisk standard för tjänster inom estetisk kirurgi. Bland annat föreslås att läkare som utför olika behandlingar ska ha viss praktisk erfarenhet och/eller ha haft estetisk kirurgi som en del av specialisttjänstgöringen. Det rekommenderas vidare att alla läkare som utför behandlingar ska registreras.

FAKTA Skönhetsbranschen

Aktuell statistik över omsättning saknas för skönhetsbranschen. Senaste uppgiften rör 2011, då det utfördes 38 831 behandlingar på 63 skönhetskliniker i Sverige.

Vanligast var behandlingar med laser, botox och fillers. Under året gjordes också nära 4 000 bröstförstoringar samt tusentals fettsugningar och plastikoperationer av ögonlock.

ANNONS

I en enkät uppgav sex av tio kliniker att de fått klagomål på utförda behandlingar. En majoritet av klinikerna som mottagit klagomål uppgav att de inte betalat ut någon ekonomisk ersättning till de som klagat.

Källa: Utredningen Estetiska behandlingar - förslag till rättslig reglering (Socialstyrelsen)

ANNONS