Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tunnbröd på löpande band

På Liba Bröd i Alelyckan bakas nästan 70 000 libanesiska tunnbröd varje dag. Det är ett bageri med anor. Nasif Fadel tillhör den sjätte generationen av tunnbrödsbagare i sin familj.

Som ballonger ser de ut, tunnbröden, när de kommer ut ur den 800 grader heta ugnen.

Därefter plattas bröden till och hamnar i påsar för att sedan förpackas i stora kartonger som körs ut i landet. Pallarna som väntar på att köras iväg just den här förmiddagen ska till Svinesund, Strömstad, Borlänge och Karlstad. I bageriet i Alelyckan bakas runt 70 000 libanesiska tunnbröd om dagen.

Att baka tunnbröd är knappast något nytt påhitt hos familjen Fadel. Det första tunnbrödsbageriet i familjen startade redan 1850 i Damaskus. Nasif Fadel tillhör den sjätte generationen av bagare.

Egentligen ville han bli ingenjör. Som 14-åring hjälpte han sin pappa att bygga en brödbakningsmaskin i Beirut, och ville gärna läsa vidare och lära sig mer om maskinkonstruktion.

Men inbördeskriget i Libanon kom emellan.

1989 sökte Nasif och hans fru Rita Fadel asyl i Sverige. Han lärde sig svenska och började söka jobb. Men det var svårt.

- Jag funderade på att öppna en livsmedelsbutik eller pizzeria, men det blev inget med det. Så bestämde jag mig för att starta ett bageri.

Han hade inga storslagna planer i början. Han bestämde sig för att bli nöjd om han kunde dra ihop motsvarande vad han tidigare fått i socialbidrag.

Men innan han kunde starta behövde han pengar. Det var svårt. Nasif Fadel fick inget banklån. Bankerna trodde inte att libanesiskt tunnbröd kunde vara något för den svenska marknaden.

Istället ställde familjen och ett kloster i Libanon upp med startkapital så att han kunde komma igång.

Nasif och hans bror Salem Fadel beställde maskiner från Libanon och jobbade hårt för att anpassa dem till svenska förhållanden. Det första bageriet startade på Hisingen 1992. Då fanns det bara ett annat bageri i Sverige som gjorde libanesiskt tunnbröd. Det låg i Stockholm.

- Ryktet spred sig snabbt bland libaneser i Göteborg. Sedan kom kunder från Syrien och andra länder i Mellanöstern som saknade den här typen av bröd.

Att komma till ett nytt land och en ny kultur var naturligtvis inte enkelt. Att starta företag och bageri blev en kurs i svensk byråkrati.

Nasif Fadel testade sig fram. Han kontaktade miljöförvaltningen och skickade ritningar och annat till byggnadsnämnden. Tillbaka kom en bunt papper. Medan han väntade på tillstånd startade han brödproduktionen.

Så en dag kom en man från miljöförvaltningen på besök och påpekade att Nasif faktiskt inte hade tillstånd.

- Men jag testar bara, sa jag till mannen. Han åkte iväg – och kom tillbaka en timme senare med tillståndet.

Nasif tycker inte att det varit särskilt krångligt att starta och driva företag. Visst, det finns mycket regler. Men jämfört med i Libanon är myndigheterna mycket lättare att ha att göra med.

- Man får hjälp med det man behöver. Hade jag gjort fel med tillstånden i Libanon hade myndigheterna utnyttjat situationen. Här fick jag snabb hjälp.

I dag har Liba Bröd en omsättning på nästan 36 miljoner kronor och 32 anställda. Förutom tunnbröd bakar de också allehanda kakor och piroger – sammanlagt runt 60 olika produkter. Brödet säljs inte längre bara hos små livsmedelsbutiker utan också i de stora livsmedelskedjorna.

Lönsamheten påverkas av råvarupriser, elpriser och lönekostnader. Det går åt mängder med mjöl varje dag och höjs priserna känns det.

- Det går upp och ner. Just nu tycker jag priserna är okej.

Nasif Fadel har koll på allt: han kan baka bröd, packa och sköter ekonomin och de anställda. Han vet precis hur maskinerna fungerar och kan laga dem när de går sönder.

Han tror att det är en framgångsfaktor: att kunna alla aspekter av brödproduktionen.

- Ingen kan lura mig. Och så är det roligt att göra allt.

Nu är det generationsskifte på gång. Inom några år planerar Nasif Fadel att dra sig tillbaka – i alla fall lite grann. Han har jobbat hårt sedan starten och börjar känna sig trött.

Planen är att sonen, som läser på Handelshögskolan, ska ta över.

- Han måste få hitta sina egna metoder att jobba. Men först behöver han erfarenhet. Jag kommer inte sluta på en gång.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.