Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Könsfördelning i svenska börsbolag.
Könsfördelning i svenska börsbolag. Bild: Johan Hallnäs/TT

Tuffa månader väntar för ojämställda bolag

57 procent av de svenska börsbolagen uppfyller inte EU:s kommande kvoteringskrav, enligt Allbright.
– Det blir 50 utmanande månader för dem, säger stiftelsens vd Amanda Lundeteg.

Minst 40 procent kvinnliga externa styrelseledamöter ska finnas i medlemsländernas börsnoterade bolag innan halvårsskiftet 2026. Det beslutade EU i förra veckan.

EU-kommissionen lade fram det omtvistade kvoteringsdirektivet för tio år sedan och nu ser det ut att kunna bli verklighet. Men först ska förslaget godkännas av både parlamentet och rådet innan det kan antas som EU-lag.

I dag är det dock långt ifrån alla svenska bolag som uppfyller kvoteringskravet.

222 bolag omfattas

Kvoteringen blir, om direktivet godkänns, tvingande för alla bolag med fler än 250 anställda. I Sverige berörs 222 stycken. Men det blir inte en helt lätt resa för alla, menar Amanda Lundeteg, drygt hälften av bolagen uppfyller inte kravet i dag.

– Det vi ser är att det blir utmanande månader för de här 57 procenten av de svenska börsbolagen.

Många bolag kan med ganska små justeringar ta sig över tröskeln. 44 procent av de 222 berörda bolagen behöver bara byta ut en man mot en kvinna för att uppnå kravet, säger Lundeteg.

– Det är många som är snubblande nära ändå.

Materialbranschen ligger i lä

En mindre andel, 13 procent, kommer få kämpa hårdare för att uppnå EU-målet.

– Det är tydligt att de kommer få ett tufft uppvaknande nu, säger Lundeteg.

Bolagen inom fastighetsbranschen har det förspänt. Där har hälften av alla bolag redan uppnått målet. Materialbranschen ligger på andra änden av skalan. Där uppfyller 29 procent av bolagen kvoteringskravet.

– Längst resa behöver bolag som Arla plast, Rottneros och BE Group göra, säger Allbright-vd:n.

Två typer

Mer målfokuserade styrelser kommer agera direkt, menar Lundeteg. De kommer snabbt sätta igång med rekryteringen och med god tid kvar uppfylla det nya 2026-kravet.

– Sen har vi de skotträdda styrelserna, de brukar inte tordas stöta sig med gamla styrelsehästar.

Det är inte heller ovanligt att dessa bolag väljer att utöka styrelsen, istället för att byta ut redan sittande ledamöter. På senare år syns hiskeligt stora styrelser på sina håll, menar Lindeteg, med både 12 och 15 ledamöter.

– Styrelsen tenderar då att bli både tungrodd och stelbent, säger hon.

Sedan finns också ett snabbspår, enligt Lindeteg, att tillsätta fler kvinnor i valberedningarna.

– Siffrorna visar nämligen att kvinnor tycks ha en förmåga att lättare hitta andra kompetenta kvinnor.

Sanktioner hotar

Enligt direktivet får medlemsländerna själva besluta om hur bolag som inte lyckas uppnå kravet innan 2026 ska sanktioneras. Exempel på detta kan vara böter, krav i offentliga upphandlingar eller uthängningar.

Oavsett vad de svenska sanktionerna kan komma att innebära blir hotet om dem en drivkraft framåt, menar Lundeteg, och kommer att skapa debatt bland bolagen.

– Det kommer att bli en debatt i näringslivet och vi kommer nog få se många goda råd, sämre misstag och handfasta skolor växa fram.

'Det är tydligt att de kommer få ett tufft uppvaknande nu', säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright, och syftar på de bolag som inte uppfyller kvoteringskravet i dag.
"Det är tydligt att de kommer få ett tufft uppvaknande nu", säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright, och syftar på de bolag som inte uppfyller kvoteringskravet i dag. Bild: Allis Nettréus/SvD/TT

Kvoteringskravet

EU-kommissionens förslag innebär att 40 procent av externa styrelseledamöter inom ett bolag som är noterat på en börs i ett EU-land, ska vara av det underrepresenterade könet. Räknat bland samtliga ledamöter ska andelen uppnå 33 procent. Detta innan halvårsskiftet 2026.

Bolagen måste också säkerställa att rekryteringarna görs på ett transparent och objektivt sätt och att sökanden bedöms utifrån individuella meriter, oavsett kön.

De bolag som inte lyckas följa direktivet måste förklara varför och varje medlemsland får enskilt bestämma vilka sanktioner som då blir aktuella.

Innan förslaget kan antas som EU-lag ska det godkännas av både rådet och parlamentet.

Källa: EU-kommisionen

Könsfördelning bland bolagsstyrelseledamöter

Totalt är 35 procent av alla styrelseledamöter i svenska börsbolag i dag kvinnor.

222 svenska börsbolag kommer omfattas av det nya kvoteringskravet. 57 procent av dessa bolag uppfyller inte kravet i dag.

44 procent av de 222 bolagen har god chans att uppnå kravet. 13 procent har längre väg att gå.

I Sverige är det fastighetsbranschen som har högst andel kvinnliga styrelseledamöter i bolagen. Där uppfyller 50 procent av bolagen kravet i dag. Inom materialbranschen, som har lägst andel kvinnliga styrelseledamöter, är den siffran 29 procent.