Riksbanken fortsätter på sin inslagna väg om att hålla centralbankens viktigaste penningpolitiska vapen – reporäntan – undan från minusterritoriet. Detta trots att allt fler indikatorer och prognoser pekar mot en djup ekonomisk nedgång i Sverige och i omvärlden.
LÄS MER:Så kan corona förändra ekonomin – för alltid
LÄS MER:Varningen: Värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet
"Den dramatiska utvecklingen har helt förändrat de ekonomiska utsikterna för såväl Sverige som omvärlden. Många företag kommer att drabbas hårt och många människor kommer att förlora sina arbeten. Men det är i dagsläget svårt att säga hur djup och utdragen den ekonomiska nedgången blir", kommenterar Riksbanken den ekonomiska kris som coronapandemin innebär.
Beskedet följer dessutom på en inflationstakt långt under Riksbankens mål om 2 procent. Inflationstakten enligt KPIF var 0,6 procent i mars, vilket var ett tapp från 1 procent månaden före, enligt Statistiska centralbyrån.
Ekonomiska svackan beror på smittorädsla
Anledningen till varför Riksbanken håller tillbaka sitt främsta inflationsvapen under de rådande omständigheterna förklaras med att den ekonomiska svackan vi befinner oss nu beror på en rädsla för coronasmittan, inte en allmän nedkylning av ekonomin.
"Det bedöms inte vara motiverat att just nu att försöka öka efterfrågan genom att sänka räntan när nedgången i ekonomin beror på införda restriktioner och människors oro för sjukdomsspridning. Det utesluter dock inte att räntan kan sänkas senare om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd för att stimulera efterfrågan och stödja inflationsutvecklingen i återhämtningsfasen"; skriver Riksbanken i sitt räntebesked.
Både väntade och oväntade besked
För marknaden kom inte beskedet som en chock.
Det man dock inte räknade med var att Riksbanken även håller stödköpsprogrammet av stats- och bostadspapper oförändrat.
"Vid det penningpolitiska mötet igår beslutade direktionen att fortsätta köpen av stats- och bostadsobligationer till och med september 2020. Köpen sker inom det rambeslut om köp av värdepapper upp till 300 miljarder kronor under året som beslutades om den 16 mars", skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.
Riksbanken väljer alltså att hålla de kvantitativa stimulansåtgärderna som syftar till att tillföra likviditet till det finansiella systemet på 300 miljarder kronor, ett beslut fattat i mars.
Stora konsekvenser för världsekonomin
Likt marknaden och expertorgan runt om i världen anser Riksbanken att den ekonomiska utvecklingen framöver är "genuint osäker" och därmed svår att sia om. Men man är övertygad om att pandemin kommer få stora konsekvenser för världsekonomin och Sverige generellt. Detta trots de redan omfattande krispaket centralbanken, och dess centralbankskollegor, lanserat den senaste tiden.
"Trots de omfattande åtgärderna både i Sverige och utomlands kommer de ekonomiska konsekvenserna av pandemin att bli stora. Konsekvenserna för ekonomin varierar beroende på hur länge smittspridningen pågår och hur länge restriktionerna för att bromsa den tillämpas", skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.
Djupdyk för svensk tillväxt
Vad Riksbanken däremot vågar sia om är sannolikheten för låga räntor under lång tid framöver. Riksbanken räknar också med låg inflation framöver, långt under det egna målet på 2,0 procent. I år landar inflationen, mätt som KPIF, på 0,6 procent enligt Riksbankens prognoser.
I ett värstascenario rasar svensk BNP med 9,7 procent under 2020 och arbetslösheten stiger till 10,1 procent i år, beräknar Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.
I ett mjukare scenario förväntar sig Riksbanken ett BNP-tapp på 6,9 procent medan arbetslösheten backar med 9 procent i år.
