Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/5

Traineejobben floppar – unga vill inte jobba med omsorg

Socialdemokraternas reform med tusentals traineejobb för unga floppar. I fjol blev det två stycken i Göteborg, totalt 270 i landet. Ungdomar nobbar jobb inom barn- och äldreomsorgen.

Ett av Socialdemokraternas stora vallöften var ursprungligen 32 000 traineejobb som riktade sig till unga från 20 till 24 år, som gått arbetslösa mer än i tre månader.

I fjol utvidgades traineejobben till att också omfatta nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa över 25 år.

Omsorg och bristyrken

Jobben är tänkta främst inom omsorg i den offentliga sektorn och bristyrken inom privat sektor. Idén är att unga får jobba 50 procent samtidigt som de får en yrkesinriktad gymnasieutbildning under två år på 50 procent och arbetsgivaren får ekonomisk ersättning för att ta emot ungdomarna. 

Under 2016 hoppades regeringen på 7 000 traineejobb. Det blev inte så. I riket blev det totalt 270 traineejobb – i Göteborg två stycken.

– Vi har haft bekymmer och svårigheter med att få ungdomarna att välja traineejobben som konstruktion, men också att välja bristyrken som barn- och äldreomsorg inom offentlig sektor som vi riktat fokus på ihop med Göteborgs kommun, säger Eva Wettermark, enhetschef på Arbetsförmedlingen i Göteborg.

Flera hundra platser har tagits fram

Från Göteborgs kommun och Arbetsförmedlingen har samarbetet flutit på fint. Man har utsedda arbetsförmedlare för traineejobben, har haft en rad informationsmöten och tagit fram fler hundra traineeplatser.

Det enda som saknas är intresserade ungdomar.

– Vi har kommit till insikt allteftersom att vi har en stor utmaning, för vi får inte ungdomarna att bli attraherade av att jobba inom de här bristyrkesområdena. Det är ett jättebekymmer. Motivationsarbetet har inte nått fram, säger Eva Wettermark.

Vad väljer ungdomarna att göra i stället?
– De väljer andra yrkesområden, andra jobb och att studera på andra håll. Vi kan se ett dilemma att ungdomar som har en färdig gymnasieutbildning inte väljer de här områdena, säger hon.

Från början var ungdomar som inte hade en färdig gymnasieutbildning aktuella för traineejobb, men de reglerna luckrades upp i maj i fjol. Det spelade ingen roll. Ungdomarnas intresse var fortsatt svalt.

– Vad vi ser, tillsammans med kommunen, är att vi måste jobba mycket mer med att motivera och öka kunskapen inom dessa arbetsområden framåt i tiden, säger hon.

Ser inget problem

I december i fjol var antalet öppet arbetslösa ungdomar, plus arbetssökande i program med aktivitetsstöd (18-24 år) 2 453, vilket är en minskning med nära 16 procent jämfört med december 2015.

Ungdomsarbetslösheten var 8,4 procent.

Har Arbetsförmedlingen inga tvingande åtgärder angående traineejobben?
– Nej. Vi kan inte ha en tvingande funktion som säger att man måste välja detta. Det handlar ju om att man ska arbeta i kombination med studier under två års tid. Du måste vara motiverad för att vilja jobba med detta, annars funkar det inte, säger Eva Wettermark.

Från arbetsmarknadsdepartementet ser man inget problem med utfallet av trainee-reformen.

– Det är ingen mening med att ungdomar som redan får jobb sätts i arbetsmarknadsåtgärder. Ungdomsarbetslösheten sjunker kraftigt och är den lägsta sedan 2003 vilket är en fantastisk utveckling, skriver statssekreterare Annica Dahl i en mejlintervju.

Hur ser ni på ungdomarnas tydliga ointresse av att arbeta inom den kommunala omsorgen?
– Det råder stor brist på utbildad arbetskraft inom bland annat vård och omsorg. Självklart har arbetsgivare ett ansvar för att människor ska se en framtid i yrket och vilja utbilda sig till det. Något man tar på allvar.

– Allt för få unga utbildar sig idag på gymnasiets yrkesprogram, det är viktigt att vända den trenden men det är också viktigt att det finns möjlighet att ta del av dessa utbildningar senare i livet, skriver Annica Dahl.

Linnea, 20, har inte hört talas om satsningen

Linnea Stolt är 20 år och läser upp sina gymnasiebetyg för att i framtiden kunna utbilda sig till läkare. Hon går på ett så kallat utbildningskontrakt, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och kommunen som innebär att hon kan läsa klart gymnasiet i kombination med jobb. Trots att hon är rätt målgrupp för traineejobben, är satsningen inget hon hört talas om innan.

– Nej aldrig, jag känner inte igen det alls, säger hon.

Traineejobb kan låta som en ganska bra deal på pappret. Jobba hälften, plugga hälften och samtidigt få betalt. Men Linnea Stolt tror att det finns andra, bakomliggande orsaker som kan förklara att så få attraherats av satsningen.

– Jag tror att det har med Arbetsförmedlingens trovärdighet att göra. Andra program de har dragit igång har lagts ner, eller inte fungerat så bra. Som jobbgarantin för unga och ett program för pensionärer som lades ner helt plötsligt för några år sedan.

För krångligt

En annan förklaring kan helt enkelt vara att Arbetsförmedlingen inte lyckats nå fram med informationen till den önskade målgruppen.

– Ingen i min ålder som verkligen vill ha ett jobb går till Arbetsförmedlingen i dag. Det är mycket enklare att fixa ett själv. Till exempel finns det bemannings­företag som ringer runt och anställer folk direkt över telefon, säger Linnea Stolt.

Även om hon hade haft siktet inställt på ett jobb inom barn- eller äldreomsorg, hade hon själv inte vågat gå ett traineeprogram i dagsläget.

– Nej, jag personligen hade inte valt att göra det, eftersom jag tror att det hade blivit krångligt. Vad händer om du hoppar av eller inte klarar utbildningen? Eller om programmet läggs ner efter halva tiden? Kan jag ta vidare mina betyg då? Dessutom är två år rätt länge, då går det ju snabbare att läsa programmet på egen hand och jobba extra vid sidan av.

På Arbetsförmedlingen menar man att det är svårt att locka unga till bristyrken i äldrevård och barnomsorg. Vad tror du om det?
– Det tror jag inte. De flesta jag känner jobbar inom vård och omsorg och vill fortsätta göra det. Bara de får rätt förutsättningar, med bra lön och arbetsvillkor.

Finns det någon som hade kunnat tjäna på den här typen av program, tror du?
– Ja, kanske folk som har problem med läs- och skrivsvårigheter. Då hade det nog varit jättebra, att få arbeta praktiskt med det man läser samtidigt och slippa att bara bli bedömd på det skriftliga.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.