Ostkakans dag, fetaostens dag, napoleonbakelsens dag, äggets dag. Många bakverk och maträtter har förärats med egna dagar i svenska kalendrar, men få säljer i de miljontal som kanelbullen den 4 oktober.
Branschorganisationen Sveriges bagare och konditorier beräknar att svenskarna firar med 6,5 miljoner kanelbullar och handelssektorn jublar.
- Det är en jätteviktig dag för branschen. Dels betyder det pengar, men det betyder också folkrusning till landets bagerier. Det är en relationsskapare mellan dem och kunderna, säger Martin Lundell, vd vid branschorganisationen Sveriges bagare och konditorier.
"Ikonisk status"
Att skapa kommersiella högtider är klassiskt PR-arbete, enligt Sofia Ulver, konsumtionsforskare vid Lunds universitet. Hon jämför med hur konsumenter skulle lockas med hjälp av tävlingar och priser under 1990-talet.
Marknaden växer, i takt med det mediala intresset.
- Journalister är väldigt intresserade och konsumenterna skrattar, "att det finns så många olika dagar", säger Sofia Ulver.
Men kanelbullens dag har en extra faktor som få av de andra dagarna har.
- Kulturhistoriskt och konsumentkulturellt är det en dag som har en stark förankring i våra traditioner. Det känns mer autentiskt och kanelbullen har en ikonisk status.
Följer fikatrenden
Sedan år 1990 har kaféernas priser på kanelbullar ökat med 74 procent, mycket mer än priset för hembakade och affärsköpta bullar. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån.
Framväxten av kanelbullens dag går parallellt med en stor trend där svenskar allt oftare slår sig ner på kaféer.
- Kaféförsäljningen går otroligt starkt. På senare år har vi sett kedjestrukturer som vi inte sett i kafévärlden tidigare, med flera starka kedjor, säger Andreas Svensson, analytiker vid Handelns utredningsinstitut.
- Det medför en professionalisering och en volymdrivning i branschen som sannolikt också höjt intresset bland konsumenterna.
