Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Spotifys grundare, den medieskygge vd:n Daniel Ek, vid ett av de mer ovanligare framträdanden på huvudkontoret i Stockholm i augusti. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tioårigt musikkalas inte för alla

Bolaget har som inget annat ritat om musikkartan och hur vi lyssnar på musik. Spotify fyller nu tvåsiffrigt. Men alla är inte glada.

I en tid av allmän kris i skivbranschen lanserades streamingtjänsten Spotify den 7 oktober 2008. Då präglades musikindustrin av rejält fallande skivförsäljning, blödande skivbolag och artister som fick se sina alster i allt större utsträckning laddas ner olagligt och utan ersättning på nätet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sedan dess har musikbranschen till stora delar kramat om sin nya gunstling, även om det knorrats en del ibland om dåligt betalt. Det finns starka konkurrenter som amerikanska Apple men Spotify var först och är fortfarande klart störst.

- Det är en branschförändring där ett enskilt företag sällan har haft så otroligt stor påverkan, i någon bransch, säger Ludvig Werner, chef för IFPI som bland annat bevakar musikindustrins rättigheter.

Intäkter stiger igen

Musikbranschens intäkter, som var kraftigt i fallande fram till Spotifys intåg, bromsades upp och har de senaste åren stigit igen.

"2015 blev året som den globala musikbranschen påvisade tillväxt med över tre procent, jämfört med föregående år. Branschen fortsatte att växa under 2016, resulterande i den första sammanhängande tillväxten sedan 90-talet. Streaming är den främsta drivkraften för denna återhämtning", skriver Spotifys Nordenchef Jenny Hermanson i en mejlintervju.

Men alla har som sagt inte gillat Spotifys dominans. Många större artister och skivbolag har klagat på för dålig ersättning. Och för små har kanske pengarna nästan helt uteblivit. Tidigare har exempelvis en smalare jazzartist även sålt en hel del skivor, även om man bara lyssnade på skivan tre gånger, och i princip fått samma ersättning som de stora drakarna per såld skiva. Med streamingtjänsterna blir det delvis annorlunda:

- Är det jazzartisten du lyssnar på tre gånger eller popartisten du lyssnar på 70 gånger så är det olika ersättning. Det är demokratiskt men skapar problem, säger Ludvig Werner.

Lyssnar mer

Musikstreamingsbolagen har också medfört att man numer vet betydligt mer om människors lyssnande – någonting som det saknades kunskap om tidigare.

- Och det vi tror oss veta är att man nu lyssnar fler musikminuter totalt, säger Werner.

Nu när Spotify fyller tio år kan bolaget, grundat av numera mångmiljardärerna vd:n Daniel Ek och Martin Lorentzon, se tillbaka på en makalös resa. I våras börsnoterades aktierna på New York-börsen till ett totalt värde på över 250 miljarder kronor, men huvudkontoret ligger kvar i Stockholm och ska så förbli enligt Jenny Hermanson, trots ett visst gnäll från ledningen om en del svårigheter att locka rätt kompetens till lilla Sverige.

"Incitament som bättre villkor när det kommer till personaloptioner – för att engagera talang och för att få ta del av framgångarna i ett företag - bättre möjligheter för boende och introducera programmering som en del av skolgången. Detta är bara några exempel på krafttag som behövs för att Sverige ska förbli en kunskapsnation", skriver Hermanson.