Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Telias förre vd Lars Nyberg i domstolen.

Telias ex-vd: Styrelsen hade beslutat affären

Telias styrelse hade redan beslutat att etablera sig i Uzbekistan när Lars Nyberg tillträdde som vd för telekomföretaget 2007. Då var det omöjligt att ändra på det beslutet, lyder Nybergs försvar mot mutanklagelserna.

När Nyberg fick uppgifter om att diktatorsdottern Gulnara Karimova kunde ligga bakom Telias lokala partner i den centralasiatiska diktaturen Uzbekistan, var det ingen ny substantiell information som inte styrelsen haft tidigare.

Det var därför både omöjligt och orimligt för vd att avbryta affärerna eller be styrelsen tänka om, lyder försvaret för affärerna i den stora muträttegången i Stockholms tingsrätt.

- Vad skulle Lars ha gjort? Lars kan inte ändra deras beslut självsvåldigt enligt lag, säger hans advokat Cristina Bergner i sin övergipande beskrivning av fallet.

Okänd partner

Varken styrelsen eller Nyberg visste säkert vem som låg bakom partnern, hävdar ex-vd:n.

- Styrelsen hade fattat beslut utan kunskap om vem som var ägare till den lokala partnern. Ingen i styrelsen ifrågasatte att ägandeförhållandena var oklara, säger Nybergs advokat Cristina Bergner i sin sakframställan.

Att dra sig ur är också en "fruktansvärt stor kostnad", påpekar Bergner.

- Då ska man verkligen ha på fötterna.

Tre Teliachefer, bland dem Nyberg, åtalas för grov bestickning av Karimova, betalningar på omkring 3 miljarder kronor, i utbyte mot att Telia Sonera (numera Telia Company) skulle få verka på den uzbekiska marknaden. De förnekar alla brott.

Ingen insyn

Nyberg bestrider också åklagarens påstående att han skulle ha haft insyn i förhandlingarna om Uzbekistanavtalen. Det är omöjligt för en vd på ett så stort bolag, med över 31 000 anställda, påpekar Bergner.

Att nya affärer sedan ingicks i den korrupta diktaturen under Nybergs tid som vd var logiskt när verksamheten skulle utvecklas, anser han.

Försvaret driver också tesen att rättegången inte ens borde ha hållits. Advokaterna för samtliga tre chefer hävdar att den lag som gällde 2007–2010, då affärerna gjordes, inte täcker in personer som Karimova som mutbara. Detta eftersom hon visserligen kan ha varit mäktig nog, men inte formellt har till uppgift att tilldela tillstånd på telekommarknaden.

"Inte mutbar"

- Vår huvudsakliga invändning är att Gulnara Karimova inte är mutbar, säger advokaten Hans Strandberg, som företräder en tidigare chefsjurist.

Åklagaren Gunnar Stetler driver däremot att Karimova var faktisk makthavare och mutbar, den som utverkade tillstånden.

Advokaterna väcker också frågor om att Telia som bolag, i en överenskommelse 2017 med amerikanska och nederländska myndigheter, erkänt mutor och gått med på att betala böter och att återbetala vinsten från landet – sammanlagt cirka 8 miljarder kronor.

Men ett sådant erkännande har inget värde i det svenska rättsfallet, anser de.