De dystra utsikterna för svensk ekonomi kommer nu på rad. På onsdagen är det dags för Konjunkturinstitutet (KI) att släppa sin prognos medan Svenskt Näringsliv nu ger sin bild. "En mycket allvarlig och helt exceptionell försämring av svensk ekonomi", sammanfattar chefsekonomen Bettina Kashefi läget och målar upp tre scenarier för hur svensk ekonomi kan komma att påverkas:
Det optimistiska scenariot.
Här ser man en kontroll av smittspridningen redan kring halvårsskiftet. Då sker en återhämtning av ekonomin och BNP-fallet blir fem procent 2020 och åtta procent året därpå. Arbetslösheten hamnar i år kring tio procent och ligger på höga nivåer under 2021.
– Jag skulle vilja säga att vi redan har landat på den nivån gällande arbetslösheten. Det här är färskvara och efter att vi gjorde beräkningen har regeringen i sitt alternativscenario lagt sig på den här nivån, säger Kashefi.
En andra smittvåg
Det andra scenariots utveckling påminner inledningsvis om det första där det dock kommer en andra smittvåg under hösten. Detta ger i sin tur nya varsel och ökad osäkerhet. BNP minskar med nio procent i år och återhämtar sig långsamt (två procents tillväxt) under 2021 men nivåtappet blir cirka 400 miljarder kronor på årsbasis fram till 2021.
Det tredje scenariot är det mest pessimistiska. Här handlar det om att omvärlden hamnar i otakt när det gäller smittspridning och utrikeshandeln påverkas, något som ger klara konsekvenser för exportberoende länder som Sverige. BNP faller då med elva procent i år men framför allt stiger arbetslösheten till cirka 17 procent en bit in på 2021.
Politiska åtgärder
Raden av politiska åtgärder i form av ekonomiska stimulanser bedöms nu inte som tillräckliga för att förhindra konkurser för företag i utsatta branscher som till exempel hotell och restaurang.
Från Svenskt Näringsliv efterfrågas därför en liknande modell som i Danmark där företagens fasta kostnader täcks. Antalet anställda som riskerar konkurs vid två månaders stillestånd skulle sjunka med 240 000, hävdar Svenskt Näringsliv i sin modell.
– Den viktigaste poängen är att du kan halvera risken för arbetslöshet om man inför ett stöd för omsättningstapp enligt dansk modell. Vi ser – trots de stöd som det beslutats om – så blöder många företag när efterfrågan har gått ned till noll och värst är det naturligtvis bland hotell- och restaurangbranschen, säger Bettina Kashefi.
– Minskar vi risken för konkurser minskar vi också risken för arbetslöshet.
Tobias Österberg/TT