Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Svenskarna allt mer skuldsatta

Medelsvensson har dubbelt så stora skulder som för tio år sedan. - Blir det kris drabbas många väldigt hårt, säger Bengt Hansson på Bostadskreditnämnden.

Något har hänt. Numera tar det i snitt över 100 år för svensken att amortera av sitt bostadslån, medan det så sent som i mitten av 2000-talet tog 30-40 år.

- Sverige hör till de länder där hushållen skuldsatt sig allra mest och det gör att vi hela tiden blir mer sårbara, säger Bengt Hansson, som är utredningschef på Statens Bostadskreditnämnd.

Högst belånade är unga bostadsrättsägare i storstad. En göteborgare med bostadsrätt amorterar i snitt 140 år, en stockholmare 170.

Det hänger förstås samman med bostadsbristen, som fått priserna att stiga kraftigt under en följd av år. Men Bengt Hansson ser också en förändrad inställning till att skuldsätta sig och den oroar honom. Förr var det de unga som hade skulder, medan de äldre amorterade och blev skuldfria. Numera anses det normalt att ha lån i alla åldrar.

- På tio år har vi gått från att ha skulder motsvarande 80-90 procent av disponibel inkomst till 165 procent av disponibel inkomst. Den höga skuldsättningen gör att många svenskar får svårt att klara betalningarna på bolånen när det blir kris.

Bengt Hansson påpekar att mönstret är det samma i stora delar av världen: kreditmarknaden har avreglerats, det har funnits en enorm tro på att marknaden alltid har rätt, globaliseringen har hållit nere både priser och löner, centralbankerna har sänkt räntan när inflationsspöket försvunnit.

- Det där har bildat en mix som gjort att hushållen har skuldsatt sig. Många inser inte att vi levt i en exceptionell tid utan räknar med att bostäder alltid stiger. Men i vissa länder har skuldsättningen gått snabbare än i andra och det är länder där man inte har ett fast amorteringskrav eller en amorteringskultur, säger Bengt Hansson.

Han ser det som den gemensamma nämnaren för Storbritannien, Irland, USA, Spanien, Danmark – och Sverige. Därmed finns det också en klar risk att Sverige drabbas av en bostadsbubbla, på samma sätt som de fem andra länder han räknar upp.

- Skulle det bli en svår kris för svensk export, då får vi problem. Vi vet inte när saker och ting blir svåra att hantera, men det är stor sannolikhet att det händer någon gång om vi inte börjar få stopp på skuldsättningen, anser Bengt Hansson.

Han får medhåll av internationella bedömare. I somras kom både EU-kommissionen och Internationella valutafonden med varningar till Sverige: hushållens skulder är farligt stora.

Men det finns också de som tycker att oron är överdriven. Till dem hör Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

- Många av de analyserna är undermåliga, vår bedömning är att hushållen amorterar i ganska lagom takt, säger hon.

Skälet är att samtidigt som hushållen dragit på sig större skulder så har räntan sjunkit. Nu räknar visserligen Nordea med stigande räntor, men inte till det tidiga 90-talets dramatiska nivåer. Annika Winsth konstaterar också att skulderna inte alls ökar lika snabbt som tidigare. I det läget anser hon att det vore fel att exempelvis införa ett amorteringskrav.

- Det kan snarare öka människors risk om man tvingas ha allt sitt sparande i boendet. I Sverige har vi ju en tradition av att också spara i aktiefonder. Det irriterar mig att man ofta bara tittar på hur mycket man amorterar i olika länder, det är som att jämföra äpplen och päron, säger Annika Winsth.

Hon tycker inte att det är märkligt att Nordea har helt andra regler på den finska marknaden – där förväntas lånen vara betalda efter 30 år.

Men för Bengt Hansson är den finska modellen idealet. Han tror att svenskarna skulle må väl av att importera lite av den amorteringskulturen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.