- Vi får signaler från företag om att deras turkiska kunder inte kan köpa lika mycket som var tänkt från början, säger Exportkreditnämndens (EKN) landanalytiker Victor Carstenius.
Riskerna med att göra affärer med Turkiet har ökat. Sedan den turkiska valutan gick genom golvet tidigare i somras har EKN tvingats till att försämra landets rating vid försäkringar över exportaffärer. På den stegrande sjugradiga riskskalan befinner sig nu Turkiet på fem, ett snäpp högre än före krisen.
Vaksammare bolag
Att insatserna har höjts märks nu även i Sverige, enligt Victor Carstenius.
- Om man som svenskt företag är i färd att gå in i Turkiet är man lite mer försiktigt inställd.
Myndighetens huvuduppgift är att försäkra svenska utlandsaffärer. Hittills i år har EKN garanterat export till Turkiet värd en halv miljard kronor, vilket kan jämföras med 2,9 miljarder för helåret 2017. Sammantaget uppgår myndighetens utestående försäkringar mot Turkiet till 5,4 miljarder kronor.
Att dra några längre slutsatser om statistiken är dock svårt, enligt Carstenius.
- Man skulle kunna tänka sig att kriser innebär färre exportaffärer och därmed en mindre garantigivning från vår sida. Samtidigt blir företagen mer försiktiga i sådana situationer och söker sig till oss i större utsträckning.
Centralbanken utmanar presidenten
Turkiet som tidigare varit ett stjärnskott bland tillväxtekonomierna har till stor del finansierat uppgången genom utländska lån, oftast tagna i dollar.
Sedan lirans värde djupdykt har dessa krediter dock kommit att bli en dyr affär och oroar en redan skakig marknad. För att lugna investerarna och stilla kapitalflykten har landets centralbank nyligen höjt styrräntan markant. Därmed har det blivit mer fördelaktigt att behålla turkiska tillgångar vilket fått liran att stabiliseras något.
Landets ekonomi är dock även fortsättningsvis turbulent, med tydliga risker i handelskonflikten med USA samt president Erdogans återkommande försök att underminera centralbankens oberoende. Men det finns en styrka i att landet hittills lyckats undvika en dikeskörning, enligt Carstenius.
- Turkiet har klarat turbulenta perioder förhållandevis bra tidigare, som exempelvis kuppförsöket 2016 och finanskrisen 2008–2009.
Fakta: Krisen i Turkiet
Den turkiska liran har stadigt tappat i värde under året (minus 40 procent sedan årsskiftet), med ett tilltagande ras de senaste dagarna.
Det mer akuta ekonomiska läget har utlösts av den diplomatiska krisen med USA, som bland mycket annat handlar om Turkiets terroråtal mot den amerikanske pastorn Andrew Brunson. USA:s president Donald Trump har krävt att Brunson släpps, med en deadline på onsdag. Annars dubblar USA tullarna på turkiskt stål och aluminium.
Turkiet har stora utlandsskulder och ett ordentligt bytesbalansunderskott med omvärlden, och har därför behov av utländsk dollarfinansiering. Bråket med USA gör att investerare nu flyr den turkiska finansmarknaden vilket pressar den turkiska valutan.
