Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Antalet svenskflaggade fartyg ökar sakta men säkert. Arkivbild på ostindiefararen Götheborg. Bild: Claudio Bresciani / TT
Antalet svenskflaggade fartyg ökar sakta men säkert. Arkivbild på ostindiefararen Götheborg. Bild: Claudio Bresciani / TT

Svensk sjöfart anar vind i seglen

Med Stena Impero har ett svenskt oljefartyg hamnat mitt i den internationella hetluften.
Liksom de flesta svenskägda handelsfartyg seglar hon under utländsk flagg. Samtidigt ökar antalet svenskflaggade fartyg sakta men säkert.
I dag ligger siffran på drygt hundra fartyg, men skulle kunna ha varit dubbelt så hög, säger Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart.

Brittiskflaggade Stena Impero beslagtogs i förra veckan av Iran på väg till Saudiarabien och 23 personer hålls kvar ombord.

Ägaren Stena Bulk har i dag drygt hundra fartyg i sin flotta, varav inget seglar under svensk flagg. Detta har, enligt vd Erik Hånell, flera orsaker, däribland geografiska.

-Stena och många andra rederier har verksamhet i olika länder. Vi placerar bolagen där vi har en möjlighet att göra det på ett bra sätt och det har vi tyvärr inte haft i Sverige på många år.

Den svenska handelsflottan minskade under perioden 2001– 2017 från 254 till 89 fartyg. I dag ligger siffran på drygt 100 fartyg.

Att trenden vänt beror till stor del på införandet av den så kallade tonnageskatten 2017. Tonnagebeskattning är frivilligt och betyder kortfattat att inkomsten från rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygets storlek.

Vill se justeringar

Samtidigt anser både arbetsgivaren och fackförbundet Seko Sjöfolk att skatten, som den är utformad i dag, hindrar branschen från att växa och därför bör justeras. Bland annat gäller begränsningar för i vilken utsträckning fartygen får gå på nationellt vatten och därför missgynnas fartyg som går längs Sveriges kust.

-Som tonnageskatten är utformad innebär den att vissa svenska rederier inte kan gå in i den. Gjorde man vissa justeringar skulle man definitivt se att fler gick in i tonnageskattesystemet och högst troligen valde att använda den svenska flaggan, säger Rikard Engström.

Parterna är överens om att branschen hade haft mycket att vinna på fler svenskflaggade fartyg.

-Vi rekommenderar aldrig någon att jobba under någon annan än svensk flagg. Om du är ett svenskt manskap är det är i stort sätt bara under svensk flagg som du kan jobba under för att få en schysst lön, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk.

Brist på kompetens

Men att locka folk till en bransch som under tio års tid dominerats av negativa skriverier är svårt, säger han.

-Det har inte varit många positiva nyheter. Att vända en sådan trend, att säga att nu fattas det folk inom sjöfarten, tar tid men det kommer nog.

Antalet sjöfartsutbildningar har minskat på landets gymnasieskolor och enligt Kenny Reinhold har facket förlorat 4 000 medlemmar på 25 års tid.

Med gemensam kraft försöker nu fack och rederier att sätta press på riksdag och regering att fortsätta arbetet för att stärka sjöfarten.

Erik Hånell utesluter inte att de förändringar som skett på senare tid kan öppna upp för fler svenskflaggade fartyg. Problemet med kompetensförsörjningen kvarstår dock, säger han.

-Utmaningen är framför allt att få tillgång till besättning. Att bygga upp den kompetensen sker inte i en handvändning. Att få ut en svensk kapten från att man börjar gå sjöfartslinjen är en tioårsprocess.

Helen Preutz/TT

90 procent av alla godstransporter år sjövägen.

Svensk sjöfart sysselsätter cirka 100 000 personer varav cirka 10 000 ombord.

Inom EU sysselsätter sjöfarten 2,3 miljoner människor.

Sjöfarten transporterar årligen 30 miljoner passagerare till och från Sverige.

Varje år transporteras 10 miljarder ton gods i världen sjövägen.

Fraktbehovet förväntas tredubblas under åren 2015 – 2050.

Källa: Föreningen Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen