Luxemburgaren Nicolas Schmit är EU:s arbetsmarknadskommissionär. Arkivfoto.
Luxemburgaren Nicolas Schmit är EU:s arbetsmarknadskommissionär. Arkivfoto. Bild: Karin Wesslén/ TT

Skepsis i Sverige kring minimilön i EU

Ingen fara för den nordiska modellen, lovar EU-kommissionen. Den svenska oron är ändå stor när gemensamma regler för minimilöner nu börjar ta form.

ANNONS

Steg nummer ett från EU-kommissionen togs på tisdagen med igångsättandet av en första "konsultation" med arbetsmarknadens parter.

Processen går sedan vidare med olika former av diskussioner innan ett färdigt förslag läggs fram, troligen först i sommar eller början av hösten.

Lagstadgade minimilöner finns redan i merparten av EU:s medlemsländer, men enligt olika principer och med stora skillnader sinsemellan.

EU-kommissionen vill nu få till likartade regler överallt.

– Vi kan inte lägga fram ett förslag som sätter löner. Vi kommer inte att sätta en gemensam minimilön. Vad vi föreslår i stället är ett ramverk som gör att medlemsstaterna själva kan sätta minimilöner, så att det finns större transparens och fler sociala och ekonomiska kriterier, säger arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit på en presskonferens i Strasbourg.

ANNONS

Behöver inte ändra?

I Sverige och övriga Norden finns dock inga lagstadgade minimilöner. Både fackförbund och näringsliv har dessutom varnat för EU-planerna och ser dem som ett hot mot den "svenska modellen" där lönesättningen sker efter förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Fast det systemet ska man inte rucka på, bedyrar Schmit.

– Jag har åkt till Danmark och jag har åkt till Sverige och jag har varit väldigt tydlig. De här länderna kommer absolut att kunna ha kvar sina kollektivavtalssystem. De behöver inte införa några minimilöner, lovar luxemburgaren i Strasbourg.

"Byxorna nere"

Den svenska skepsisen är emellertid fortsatt stor.

– Jag litar ju på Nicholas Schmits intentioner att han inte vill äventyra de nordiska arbetsmarknadsmodellerna, men så länge som det verkar att man vill presentera ett direktiv så har vi ett problem. Då finns det anledning till oro, säger svenska EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S).

Även kollegan Tomas Tobé (M) tillhör tvivlarna och oroar sig för att eventuella nordiska undantag inte kommer att hålla i en eventuell framtida domstolsbehandling. Han anklagar den svenska regeringen för att ha krattat manegen för förslaget, via toppmötet om sociala frågor i Göteborg hösten 2017.

– Nu står man med byxorna neddragna och ser hur lagstiftning kommer på europeisk nivå, trots att man har lovat att så inte skulle ske, säger Tobé i Strasbourg.

ANNONS

Wiktor Nummelin/TT

För närvarande har 22 av EU:s medlemsländer en lagstadgad minimilön. Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Cypern och Italien har andra modeller.

I rena pengar varierar minimilönerna mellan motsvarande drygt 3 000 kronor i Bulgarien till knappt 22 000 i Luxemburg. Jämför man med medianlönen i landet ligger i stället Spanien lägst med en minimilön på 41 procent, medan Frankrike ligger högst upp på 62 procent.

EU-kommissionen har nu inlett en första konsultation med arbetsmarknadens parter för att diskutera om det behövs gemensamma EU-åtgärder och i så fall vilka. En möjlighet skulle exempelvis vara att mana till att minimilönerna i varje land sätts till minst 60 procent av landets medianlön.

Konsultationen pågår i sex veckor. Därefter hålls även en andra, lika lång, konsultation innan ett färdigt förslag presenteras, troligen i början av september.

Källa: EU-kommissionen.

ANNONS