Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Intresset för att införa euron i Sverige är svalt.
Intresset för att införa euron i Sverige är svalt. Bild: Michael Probst AP/TT

Svalt politiskt intresse för euron

Regeringspartiet Liberalerna (L) är för att Sverige inför euron, enligt partiets ekonomisk-politiska talesperson Carl B Hamilton. Men L har hård motvind i opinionen och regeringskansliet verkar inte vara intresserat att ta upp frågan.
Samtidigt är stödpartiet Sverigedemokraternas motstånd mot euron fortsatt tydligt.

– Partiet är enat i den frågan. Det kan jag lova. Men den har inte diskuterats på senare tid egentligen, säger Carl B Hamilton.

Och det finns ingen ambition att driva på för att få med sig de andra regeringspartierna – Moderaterna och Kristdemokraterna – på eurotåget just nu, enligt Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson.

– Nej, nu ligger vi lågt. Det är så mycket annat som är större på agendan, till exempel alla diskussioner om energipolitiken – både på kort och lång sikt, säger Hamilton.

"Förlorat svenskt välstånd"

Från regeringen är det svårt att få en officiell kommentar om inställningen till euron.

"Tack, men vi avstår från intervju denna gång", är svaret från Finansdepartementet när TT ber om att få ställa frågor om valutaunionen till finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Gunnar Hökmark, tidigare EU-parlamentariker för Moderaterna, pläderar dock aktivt för att Sverige ska införa euron – senast i en debattartikel med rubriken "Sverige bör gå med i eurosamarbetet" i Dagens Industri – fast den undertecknades utan partibeteckning.

Hökmark beskriver kronans fall som "ett uttryck för förlorat svenskt välstånd" och varnar för att kronan är för liten för att fungera som buffert i "stormiga tider".

En möjlig förklaring till att det är locket på i eurofrågan från regeringskansliet kan vara att stödpartiet Sverigedemokraterna (SD) genom åren tydligt positionerat sig emot införandet av euron. I EU-valet 2019 gick SD till val på att Sverige borde ta rygg på danskarna och begära ett formellt undantag från kravet på att sikta på medlemskap i valutaunionen.

"Förhoppningsvis aldrig"

SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt bekräftar partiets motstånd mot euron i en mejl-intervju med TT.

"Under årens lopp har vi sett att eurosamarbetet har varit skakigt. Det har tjänat Sverige väl att stå utanför", skriver han.

"Om Sverige inte haft en självständig penningpolitik hade vi inte kunnat bekämpa inflationen lika effektivt", tillägger han.

Han ser inga skäl att diskutera en ny folkomröstning då mätningar tyder på att stödet för euron är väldigt lågt.

"Sverigedemokraterna står stadigt fast vid att så lite som möjligt av makten ska flyttas bort från svenska folket till byråkraterna i Bryssel. Det gäller även penningpolitiken", skriver Sjöstedt.

TT: Tror du Sverige har infört euron om fem år? Om tio år? Aldrig?

"Förhoppningsvis aldrig".

Avskräckande med folkomröstningen

Liberalernas Hamilton vill inte ha någon ny folkomröstning om euron, utan hoppas att om det blir aktuellt så skulle det gå att få till ett medlemskap i valutaunionen ändå:

– Det var en avskräckande upplevelse, folkomröstningen om euron. Den var alldeles för komplicerad och svår för att ha som folkomröstningsfråga. Det tycker jag inte att man ska ha igen.

Han utesluter inte att euro-frågan kan komma att bli skarp senare under mandatperioden.

TT: Tror du Sverige har infört euron om 5–10 år?

– Jag tror om 10–20 år, det tror jag.

TT: Men inte under den här mandatperioden?

– Nej, det tror jag inte. Men osvuret är bäst. Det finns ju ändå en reaktion under Ukrainakriget, där de europeiska länderna har insett att här måste vi samarbeta mer.

TT: Så du kan inte utesluta att införandet av euron blir en aktuell fråga under mandatperioden?

– Nej, det tycker jag inte. Det kan man inte utesluta.

TT har förgäves sökt Mikael Damberg, tidigare finansminister och socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson för en kommentar.

Svenskt Näringsliv, med Jacob Wallenberg som ordförande, vill inte heller uttala sig i eurofrågan.

Svagt positiv till euron

Men Günther Mårder, vd på branschorganisationen Företagarna, räknar med att den svenska kronan kan vara utfasad på sikt.

– Ur ett femårigt perspektiv har jag svårt att tro det. Och ur ett tioårigt har jag svårt att förutspå, men det är inte uteslutet, säger han.

– Skulle den svenska kronan fortsätta bete sig som den har gjort under 2022 under en längre period – även under ekonomiskt starka perioder – då skulle ifrågasättandet komma. Men det är inte min bedömning, tillägger han.

Enligt Mårder är Företagarna som organisation svagt positiv till euron, inte minst för att stärka banden till den tyska marknaden. Men meningarna går isär bland de 60 000 medlemsföretagen och han varnar för att eurons expansion österut kan göra ett svenskt medlemskap i valutaunionen mindre attraktivt.

Den före detta moderata EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark ser stora politiska, men även ekonomiska fördelar med att införa euron. Arkivbild
Den före detta moderata EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark ser stora politiska, men även ekonomiska fördelar med att införa euron. Arkivbild Bild: Fredrik Sandberg/TT
Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt (SD) hoppas att Sverige aldrig inför euron. Arkivbild
Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt (SD) hoppas att Sverige aldrig inför euron. Arkivbild Bild: Henrik Montgomery/TT
Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Carl B Hamilton tror att Sverige har infört euron om 10–20 år, men utesluter inte att frågan hettar till under mandatperioden. Arkivbild.
Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Carl B Hamilton tror att Sverige har infört euron om 10–20 år, men utesluter inte att frågan hettar till under mandatperioden. Arkivbild. Bild: Bertil Ericson / TT
Günther Mårder, vd Företagarna, är svagt positiv till att införa euron, men tror att digitala valutor på lite längre sikt – när de blivit reglerade – kommer att ta över. Arkivbild.
Günther Mårder, vd Företagarna, är svagt positiv till att införa euron, men tror att digitala valutor på lite längre sikt – när de blivit reglerade – kommer att ta över. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg /TT

Bakgrund: Kronan tar stryk i krislägen

Från folkomröstningen den 14 september 2003 har den svenska valutan tappat 22 procent mot euron och nästan 30 procent mot dollarn. Och går man tillbaka till 1970-talet har priset på en dollar mer än fördubblats.

Kursturbulensen har varit stundtals dramatisk, genom finanskrisen, eurokrisen och pandemin – och nu i år i Ukrainakrigets skugga, där vi via energikris och pandemieffeker har hamnat i en historisk inflations- och räntechock med nya historiska bottennapp för kronkursen i höstas.

För utlandsturisten är en svag krona uppenbart negativt, då reskassan i utländsk valuta krymper när kronkursen faller. Samma sak gäller företag som importerar utländska varor och tjänster – som i kronor räknat får betala mer för samma sak när kronan tappar i värde. Hushåll som konsumerar dessa varor och tjänster påverkas också negativt.

Samtidigt kan exporterande svenska företag dra nytta av en svag krona, då deras konkurrenskraft på världsmarknaden stärks av att priset på varor och tjänster prissatta i kronor faller för köpare med utländsk valuta i kassan. Men ekonomer ser detta som långsiktigt ohållbart, då det bromsar omställningstrycket i ekonomin på längre sikt.

Fakta: 23 procent vill införa euron

Det har till hösten gått 20 år sedan folkomröstningen om att införa euron. Etablissemanget – i form av statsbärande partier som Socialdemokraterna och Moderaterna och Svenskt Näringsliv – ville ha euron. Men de lyckades bara övertyga 42 procent av väljarna om fördelarna med den gemensamma valutan. Nästan 56 procent röstade nej.

Kronan har – trots att valutan sedan dess tappat rejält i värde – fortfarande ett utbrett stöd hos svenska folket. I Statistiska centralbyråns senaste opinionsundersökning från november 2022 uppgav 58,5 procent att de var emot att införa euron medan 23,2 procent sade sig vara för euron.