Riksbankschefen Stefan Ingves vill se en upprensning bland bonusvillkor i finanssektorn för att minska risken för farligt risktagande.
Riksbankschefen Stefan Ingves vill se en upprensning bland bonusvillkor i finanssektorn för att minska risken för farligt risktagande.

Svårt utkräva ansvar efter finanskriser

Att komma åt de som ytterst ansvarar för finanskriser är svårt, enligt Stefan Ingves.

ANNONS
|

Sverige var till följd av de svenska storbankernas satsningar i de överhettade baltiska ekonomierna riktigt nära en akut bankkris 2008–2009, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.

- Det var väldigt nära, säger han.

Krisläget uppstod när kreditmarknaden frös till is och förtroendet mellan banker gick upp i rök efter Lehman Brothers-kraschen för i dagarna tio år sedan.

- De stora svenska bankerna klarade inte sin utlandsupplåning. Samtidigt hade de aktivt och systematiskt varit med och ställt till en väldig oreda i de baltiska länderna. Det var ett uppenbart farligt läge, säger Stefan Ingves.

ANNONS

"Uppenbart farligt läge"

Han är i backspegeln mycket kritisk mot de beslutsfattare som drev på Nordeas, SEB:s och Swedbanks utlandsäventyr.

- Vi i Sverige tog inte det ansvar vi borde ha tagit när det gäller att släppa loss utvecklingen i Baltikum och ingen har egentligen ställts till svars för det. Det var en dyrköpt erfarenhet för Baltikum och det krävdes väldigt mycket hårt jobb att vända det.

- Trots alla varningar, i åratal, om att det här inte kommer att gå bra var det ingen som drog i spaken när det var dags att göra det.

Att utkräva ansvar för en finanskris har dock visat sig svårt. Många av de som bäddade för den förödande Lehman-kraschen i september 2008 är fortfarande aktiva på finansmarknaden.

- Det är svårt att acceptera, men det är inte förbjudet att göra dåliga affärer. Det är helt enkelt svårt att bevisa uppsåt, där man kan knyta en enskild styrelseledamot eller vd till en enskild transaktion och bevisa att de hade för avsikt att göra något förbjudet, säger Stefan Ingves.

ANNONS

Skärpta krav

Förutom skärpta myndighetskrav på kapital och buffertar tror riksbankschefen att det därför borde utvecklas betydligt mer retroaktiva bonusprogram än i dag, där bonusar bara kan betalas ut långt efter uppnådda resultat och där pengarna kan krävas tillbaka om det skulle krascha.

- Jag brukar säga att det tar ungefär två till tre år att förstöra en bra bank. Och då måste man tänka på det när det gäller ersättningarna till bankledningar och styrelser.

Han tillägger att det i grund och botten inte håller att bankdirektörer som tagit för stora risker skyller på konjunktursvängarna när deras verksamhet kraschar.

- När man bedriver bank är man alltid ansvarig. Du kommer inte ifrån det.

TT

ANNONS