– Ryssland har en nyckelroll inom energi, metaller och mat- och gödselproduktion. Det gör att det blir svårt att helt knäcka rysk ekonomi. Det kommer alltid finnas stora ekonomier – som Indien och Kina – som fortsätter ha begränsad handel med landet, säger Per Hammarlund.
Han vänder sig samtidigt mot själva idén om att knäcka en ekonomi som den ryska. Tanken är populistisk och vilseledande, anser Hammarlund. Och han påminner om att både Venezuela och Iran hankar sig fram trots många år av omfattande sanktioner.
– Det går ju mycket sämre än vad det hade gjort om det inte funnit sanktioner. Men det dagliga livet fortsätter, folk går till jobbet och ekonomin fortsätter leva, säger Hammarlund.
Försvagar Ryssland långsiktigt
Sanktionerna handlar ur Hammarlunds perspektiv snarare om att dränera Ryssland på resurser. Strypt handel, stopp för kapitalflöden, betalningar, västerländsk teknik och kunskap försvagar Vladimir Putins Ryssland långsiktigt – såväl ekonomiskt, politiskt som militärt. Den potentiella tillväxten blir helt enkelt lägre.
En sjätte omgång västsanktioner mot Ryssland på lite drygt två månader är på väg. Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen diskuteras EU-embargo mot rysk energiexport och att hindra de allra största ryska bankerna, inklusive Sberbank, från att använda kommunikationssystemet Swift.
Ett annat förslag, som lyfts fram av Italiens premiärminister Mario Draghi, är att sätta ett pristak på vad EU-importörer får betala för rysk naturgas – som ett första steg mot den långsiktiga utfasning av rysk gas som EU-länderna redan har enats om.
Andra förslag som diskuteras är ett EU-embargo mot ryskt kärnbränsle, fler nedstängningar av ryska medier samt fler ryska företag och oligarker på EU:s svarta lista. Men det kanske hetaste förslaget av alla är ett EU-embargo mot rysk olja.
– Om vi pratar om ryska statsfinanser så är skatteintäkterna från oljeexporten betydligt viktigare än det som kommer in från exporten av naturgas, säger Iikka Korhonen, analyschef på Bofit – ett institut knutet till Finlands centralbank med fokus på tillväxtekonomier.
– Ett oljeembargo från EU skulle bli ett väldigt stort bakslag för ryska statsfinanser, tillägger han.
Rekordrabatt på rysk olja
EU-länderna har till skillnad från USA och Storbritannien hittills nöjt sig med ett kolembargo, som träder i kraft om några månader. Men diskussionerna om ett oljeembargo förs nu på hög nivå, trots att en fjärdedel av EU:s råoljeimport i fjol kom från Ryssland.
Verktyget har stor potential att skada Ryssland finansiellt. Enligt energiorganet IEA finansierade intäkter från olja och naturgas för 45 procent av den ryska statens federala budget 2021.
Importen av rysk olja till EU har redan minskat kraftigt i år till följd av Ukrainakriget. Oljebolag, rederier och försäkringsbolag har självmant valt bort ryska oljeaffärer, vilket skapat en rekordstor rabatt på rysk olja.
– Rabatten ligger nu på rekordnivåer, på 32–33 dollar per fat för rysk olja jämfört med brentolja. Normalt är det 1–2 dollar per fat, säger Korhonen.
Enligt SEB:s Per Hammarlund skulle ett EU-embargo troligen göra rabatten på rysk olja på världsmarknaden ännu större.
– Men risken är att EU kan drabbas lika hårt ekonomiskt, säger han.
Det hänger samman med att EU troligen kommer att få betala betydligt mer för den olja från andra länder som man behöver för att täcka upp bortfallet av rysk olja.
Fast Hammarlund räknar med att det borde finnas ett tak för hur mycket rysk olja som länder som Kina och Indien faktiskt kan och vill köpa.
– Jag tror varken Kina eller Indien vill bli beroende av rysk olja. Det kan se attraktivt ut på kort sikt, men inte på lång sikt, säger han.
Bakgrund: Kapitalflykt och dysfunktionell rubel
Nettoutflödet av kapital från den ryska ekonomin ökade till 64 miljarder dollar under årets första kvartal. För att hitta en liknande nivå måste man gå tillbaka till annekteringen av Krim 2014.
Det mesta av kapitalflykten ägde rum fram till det att ryska styrkor gick in i Ukraina den 24 februari. Flödet av pengar ut ur landet har sedan dess hejdats av hårda kapitalkontroller införda av Rysslands centralbank.
De fem sanktionspaketen som hittills införts mot Ryssland i år har lett till en börskrasch i Moskva och en dysfunktionell rubel. Därtill präglas industri och näringsliv i Ryssland av allt från komponentbrist till mer eller mindre akuta finansierings- och betalningsproblem.
Köpkraften för ryska hushåll och företag har också åkt på en rejäl smäll. Inflationen har trots kraftiga räntehöjningar varit uppe och snuddat vid 20 procent.
Tittar man lite närmare på enskilda varor har priserna på färska grönsaker – som tomater, lök och morötter – rusat iväg uppåt med 49–68 procent. Och för bilar ligger prislyftet i årstakt på 28–37 procent, beroende på om de är rysktillverkade eller importerade.
Den ryska bankrusningen i slutet av februari, när ryska styrkor gick till angrepp mot Ukraina, dämpades snabbt av centralbankens chockhöjning av styrräntan och ett tak för uttag och andra kapitalrestriktioner. Men hamstringstendensen bland ryska hushåll är tydlig enligt en rysk mätning refererad av nyhetsbyrån Bloomberg, och ligger på en högre nivå än efter Sovjetunionens kollaps 1992.
I detaljhandeln syns också effekten, med en nedgång på 10 procent i mars, enligt storbanken Goldman Sachs.
Fakta: Fem sanktionspaket redan på plats
Rysslands ekonomi präglas sedan attacken mot Ukraina den 24 februari av omfattande sanktioner från ett 30-tal länder, med EU och USA i täten. Länderna som enats om sanktionerna – där även Storbritannien, Australien och Japan ingår – står tillsammans för omkring hälften av världsekonomin.
Bland annat har export av halvledare, elektronik, mjukvaror, maskiner, reservdelar och transportfordon till Ryssland stoppats. Dessutom har en fjärdedel av Rysslands finanssystem – sju ryska banker – stängts ute från det internationella kommunikationssystemet Swift, som används vid internationella överföringar. Därtill har cirka 300 miljarder dollar av den ryska centralbankens reserver i västerländska banker frusits inne.
Det har även riktats sanktioner mot ryska transporter. Det drabbar såväl flyg som fartyg och lastbilar som körs från Ryssland.
Det finns också, bland annat, ett amerikanskt embargo mot import av kol, naturgas och olja från Ryssland. EU har på den fronten hittills nöjt sig med att fasa ut importen av ryskt kol i sommar och siktar därefter på att på några års sikt även göra sig oberoende av rysk naturgas.
EU har dock förbjudit import av vissa stål- och järnprodukter samt virke, pappersprodukter, gödsel och bildäck från Ryssland.
I EU:s femte sanktionspaket – presenterat den 8 april – slog EU även till med ett EU-embargo mot import av rysk kaviar och vodka. Samtidigt införde USA nya restriktioner för ryska konton i amerikanska banker, vilket radikalt ökar risken för att ryska företag och den ryska staten tekniskt måste ställa in betalningar.
Vilka sanktioner det i slutändan blir i den sjätte rundan är långt ifrån avgjort. Det finns i dagsläget inte något datum spikat för när ett beslut kan bli fattat och det är tydligt att EU-ländernas regeringar har olika syn på vad som är möjligt.
Fakta: Ryska exportintäkter ökar kraftigt
Värdet på den ryska exporten av varor och tjänster under årets första kvartal, januari-mars, ökade med 50 procent i årstakt till totalt 157 miljarder dollar, enligt en rapport från Rysslands centralbank. Bakom ökningen ligger kraftiga prislyft för olja och andra råvaror.
Sanktionerna mot Ryssland till följd av Ukrainakriget har haft liten effekt på exportintäkterna, då de bara omfattar en begränsad del av den ryska exporten.
Högre priser tryckte samtidigt upp värdet på rysk import under kvartalet med 14 procent till 90 miljarder dollar, men mycket pekar på att ökningen vad gäller importen var före Ukrainakriget och att det pekade kraftigt nedåt i mars.
Exportintäkternas lyft gav ett historiskt stort överskott i Rysslands bytesbalans på 58 mijarder dollar under årets första kvartal.