Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Malmö Arena går som tåget. Hit kommer världsartister som Britney Spears, Lady Gaga och Bob Dylan.

Svårt att få arenor att gå med vinst

Arenabyggen är ofta dyra projekt för kommuner, och det är svårt att få dem att bli lönsamma. Mest framgångsrik är privatägda inomhusarenan Malmö Arena.

- I dag måste du erbjuda publiken någonting. Du ska se bra, höra bra och sedan ska du få en upplevelse. Det är så många saker som konkurrerar i dag, så man måste sticka ut och man måste känna sin marknad, säger Sven-Åke Wikers, vd för Arenaprojekt, och som arbetat inom branschen i många år.


Flera kommuner med framgångsrika idrottslag och aspirationer om att locka evenemang har gett sig in i att bygga arenor för stora belopp. Men arenor är inga självspelande pianon.


En av de arenor som fungerar bäst i landet är Malmö Arena.
- Jag tycker att den fungerar exemplariskt bra. Det finns ju ett skäl till att man får såväl Eurovisionen, landskamper och stora konserter i Sveriges tredje största stad. Evenemang som borde kunna ske både i Stockholm eller Göteborg, säger Sven-Åke Wikers.


De konkurrerande inomhusarenorna i det här fallet är Scandinavium och Globen, båda till åren och behov av upprustning eller att det byggs nytt. Samtliga ligger i storstadsområdena och har ett stort möjligt publikunderlag på nära håll, och konkurrerar inte direkt geografiskt med varandra.
- Jag tror att Göteborg behöver en ny anläggning som attraherar evenemang i dag, säger han.
- Det är bara storstäderna som har en möjlighet att få ekonomi i den här storleken av inomhusarenor, säger Sven-Åke Wikers.


Till större delen drivs den här typen av anläggningar av kommunerna själva, men det lokala näringslivet hoppar gärna på arenatåget.
- Många av arenorna har finansierats helt eller delvis av byggbolag eller privata finansiärer, men sedan kommer frågan om underhållet och det är ofta där som kommunerna får sitta med Svarte Petter för arenorna kostar en hel del att hålla igång, säger Alexander Paulsson, företagsekonom och lektor på Lunds universitet.


2014 utkom han med sin avhandling Arenan och den entreprenöriella staden, där han borrat sig ner i flera arenabyggen Lund, Malmö och Växjö. Och det finns vissa återkommanden teman.
- Byggbolagen kan tänka sig att finansiera en arena, helt eller delvis, om man i utbyte får köpa kringliggande mark av kommunen så att det blir möjligt att bebygga, säger han och konstaterar att det finns en informell byteshandel mellan kommun och näringsliv.
- Man har prognostiserat att de här arenorna ska ha så många evenemang att de går med vinst från år till år. Men det gör de inte. Underhållet kostar rätt mycket, säger han.


Affärsmannen och idrottsledaren Percy Nilsson lät uppföra Malmö Arena, som i dag bedöms vara den mest tekniskt avancerade och framgångsrika inomhusarenan i landet. Byggkostnaden var cirka 750 miljoner kronor.
- Det kan man inte bygga en arena för i dag, det kommer att kosta mycket, mycket mer. Om en kommun har gott om pengar så kan den bygga en arena, men man får aldrig lönsamhet i en arena i dag med de priserna vad det kostar att bygga, säger Percy Nilsson.


Han konstaterar att han inte fick något stöd av kommunen för sin arenaidé i Hyllie.
- Jag fick ingen hjälp, jag fick betala för det själv. Men kommunen tjänade 500 miljoner kronor på markköpet.


Att man lyckats få Malmö Arena så framgångsrik beror på ett möjligt besöksunderlag 3,5 miljoner i regionen och på ett brett evenemangsinnehåll med allt från idrott, konserter, konferenser till kyrkan, tror han.
- Vi bor i en väldigt rörlig region. Och när påven kommer i oktober kommer väl halva Polen, säger Percy Nilsson.
 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.