Den 1 augusti får landets journalister inte längre göra ekonomiska granskningar av politikers ekonomiska förehavanden, via kreditupplysningsföretagens databaser.
Mediernas möjlighet till undersökningar av den organiserade brottsligheten, misstänkta ekobrottslingar, fifflande företagare eller maktmissbrukande tjänstemän, kommer också att inskränkas kraftigt.
Det blir konsekvensen av förslaget till ny kreditupplysningslag, som just nu ligger för behandling på konstitutionsutskottets bord. Utskottet ska bedöma om lagförslaget är förenligt med Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen.
Regeringens förslag är tänkt att stärka den personliga integriteten, och ska klubbas i riksdagen nästa vecka.
- Om man ser det från journalisternas perspektiv kommer lagförslaget att begränsa möjligheten att få ut uppgifter. De får återgå till ordningen som gällde på 1990-talet, vilket innebär att journalisterna måste vända sig till varje enskild myndighet, säger Lars B Melin, advokat och affärsjurist på Lindahls i Göteborg, som är specialiserad på medie- och utgivningsfrågor.
Om en tidning under valrörelsen; till exempel, vill granska den ekonomiska statusen hos kandidaterna på ett partis lista, vilket i dag är en granskning som klaras av på mindre en arbetsdag, får den i augusti börja arbeta som om internet inte fanns.
Enligt lagförslaget måste det finnas ett legitimt skäl att ta en kreditupplysning via databas på en person – och det bedöms inte journalistik vara.
- Ja, det är en fråga om samtycke, och den omfrågade ska också ha en kopia, säger Lars B Melin och konstaterar att möjligheten till granskande journalistik kraftigt kommer att begränsas.
Tidningsutgivarna och Svenska journalistförbundet reagerar med stark oro mot inskränkningarna och sände i går en gemensam skrivelse till konstitutionsutskottet.
"Att mitt under valrörelsen stänga ute medierna från information som kan ha ett stort allmänintresse i den politiska debatten är oacceptabelt", skriver de.
"Avsikten har inte varit att förändringarna i kreditupplysningslagen ska begränsa nyhetsrapporteringen. Det kan då inte rimligen heller varit meningen att i praktiken likafullt omintetgöra den nyhetsrapportering man vill värna om genom att förhindra anskaffandet av uppgifter."
Journalistförbundet och TU uppmanar Konstitutionsutskottet och finansutskottet att tillbakavisa lagförslaget, både av tryckfrihetsrättsliga skäl och konsekvenserna för nyhetsförmedlingen och för massmediers möjlighet att fullgöra sin samhälleliga uppgift.
Justitieminister Beatrice Ask, hade inte tid att bli intervjuad av GP i går, men svarade via e-post:
- Förslaget om att det ska finnas ett legitimt behov av kreditupplysningar är nödvändigt för att värna enskildas personliga integritet. Det införs med stöd i grundlagen och innebär att kreditupplysningslagens bestämmelser till skydd för enskildas personliga integritet ska gälla även för kreditupplysningar på Internet.
- Förslaget påverkar inte offentlighetsprincipen utan avser endast uppgifter hos kreditupplysningsföretagen. Journalister och andra kan även i framtiden vända sig till myndigheterna och få del av offentliga uppgifter ur deras register, säger justitieminister Beatrice Ask.
Enligt lagförslaget ska den personliga integriteten stärkas vid kreditupplysningsverksamhet, som tillhandahålls ur databaser på internet.
För att stärka skyddet för den enskilde vill regeringen:
att beställaren av en kreditupplysning ska ha ett legitimt behov av informationen, det vill säga att det finns en affärsförbindelse i någon form.
fullständig information om kreditupplysningen (en kopia) ska sändas till den som blivit omfrågad.
en rättelse eller komplettering ska sändas till var och en som under den senaste tolvmånadersperioden tagit del av oriktiga eller missvisande uppgifter.
