På måndagen meddelade Astra Zeneca att det svensk-brittiska läkemedelsbolagets vaccinkandidat mot coronaviruset "uppnått primärmålen" enligt preliminära studieresultat. Vd:n Pascal Soriot kallar resultatet "en viktig milstolpe i kampen mot pandemin", men på Stockholmsbörsen backade Astra Zeneca 2,8 procent.
Erik Hultgård, läkemedelsanalytiker vid Carnegie, ser en förklaring i Astras testresultat.
– Ribban har höjts ganska mycket vad det gäller effektresultaten då Pfizer och Moderna redovisat en effekt på omkring 95 procent. I ljuset av det är Astras resultat lite lägre och det är förklaringen, säger han till TT.
Konkurrenterna Pfizer/Biontech och Moderna har redovisat ett resultat på över 94 procents effektivitet för respektive bolags vaccin. Astra Zeneca i sin tur uppger att man uppnår minst 62-procentig effekt med en doseringskur och 90-procentig effekt med en annan kur.
Skönmålat resultaten
Pressen på Astra-aktien ökade under eftermiddagen då investmentbanken SCB Leerink gjorde bedömningen att bolagets kandidat aldrig kommer att godkännas i USA och att Astra Zeneca skönmålat resultaten.
På aktiemarknaden har annars de tre bolagen haft olika utvecklingar det senaste kvartalet. Moderna har rusat drygt 50 procent, Pfizer har backat omkring 7 procent och Astra har tappat omkring 3 procent.
De olika bolagen har också haft olika synsätt. Medan Pfizer och Moderna varit tydliga med att man avser göra vinst på vaccinet har Astra meddelat att bolaget under själva pandemin inte avser göra pengar på vaccinet.
– Men om coronaviruset finns kvar under en tioårsperiod har man självklart möjlighet att tjäna pengar. Sedan är det givetvis bra för Astras varumärke och goodwill att bolaget kan gå ut och visa att Astra kan kan utveckla något som är bra för hela mänskligheten.
De olika vaccinkandidaterna skiljer sig markant åt. Medan Pfizer och Modernas kandidater är syntetiska så kallade mrna-vaccin har Astra utvecklat en mera traditionell variant. Framför allt när det gäller logistiken finns en stor skillnad, påpekar Erik Hultgård:
– En utmaning är att de (Moderna och Pfizers kandidater) inte är stabila i rumstemperatur utan måste distribueras i minus 20–75 grader, vilket är en enorm utmaning när det är så stora volymer och framför allt i utvecklingsländer. Astras vaccin kan däremot förvaras i kylskåpstemperatur.
Inleder vaccinering
Flera länder räknar nu att man inom kort kunna börja med massvaccinering, i USA beräknas vaccineringen av högriskgrupper inledas omkring 11-12 december. Astra uppger att man ska kunna distribuera tre miljarder doser nästa år, medan Pfizer och Moderna i sin tur en miljard doser vardera. Erik Hultgård ser produktionsmålen som fullt realistiska, men han ser andra frågetecken:
– Produktionskapaciteten kommer att skalas upp gradvis under 2021, men utmaningen blir administrationen och distributionen, att få miljarder människor att ta vaccinet i två separata doser. Sedan en sådan sak som att det ska finnas lika många nålar tillgängliga som antalet vaccindoser.
Från många håll sätter man nu sin tilltro till att pandemin ska stoppas så fort vaccinering påbörjas. Situationen är dock mer komplex än så, betonar Erik Hultgård:
– Det kommer att vara en väldigt selekterad vaccinering av riskgrupper som inte kommer bromsa pandemin i närtid. Fram till åtminstone i sommar kommer vaccinet sannolikt inte att finnas i sådana volymer att det bromsar spridningen dramatiskt. Det handlar snarare om att skydda riskgrupper och minska trycket på sjukvården.
Tobias Österberg/TT