- De sista fem åren har konsumenterna alltmer efterfrågat svensk lök och det blir lantbrukarna glada för, säger Mattias Petersson, som odlar lök i Trelleborgstrakten.
Samma trend gäller för allt från jordgubbar till plantskoleväxter – sammantaget ökade produktionsvärdet på svenska trägårdsprodukter med tio procent mellan 2016 och 2017 och är nu uppe i 5,3 miljarder kronor.
Det kan odlarna tacka svenska konsumenter för. Suget efter svenskodlat är starkt.
- Då känner ju producenterna att det finns utrymme på marknaden, man producerar mer helt enkelt, säger Marcus Söderlind, ordförande för LRF Trädgård.
Bättre betalt
Tillsammans med 36 anställda står Mattias Petersson för nästan en tredjedel av den svenska lökproduktionen. Enligt Jordbruksverkets statistik ökade värdet på lökproduktionen med hela 86 procent mellan 2016 och 2017, vilket till stor del förklaras av att priset till odlarna steg från 1,40 till 2,40 kronor per kilo lök.
Men Mattias Petersson kommer inte att minnas 2017 som något toppår, eftersom en alldeles för regnig höst gjorde att mycket fick kasseras.
- För oss kompenserade inte prishöjningen hela vägen, men den hjälpte oss ju bra, säger han.
Marcus Söderlind ser två motstridiga trender inom svensk trädgårdsnäring. Å ena sidan blir odlarna större och färre, å andra sidan startas samtidigt en mängd väldigt små verksamheter, som bara säljer till den lokala marknaden.
- Det är de mellanstora företagen som försvinner.
Modern lagring
Importen av frukt och grönt är fortfarande omfattande, det är egentligen bara på morötter som Sverige är självförsörjande. Men konkurrensen från importerade frukter och grönsaker kan matchas med bättre produktions- och lagringsmetoder, anser Söderlind, och pekar på äppelodlarna som förebilder.
- Det är jätteroligt att se det. Tittar du bakåt var ju äpplen en gröda på riktig nedgång, men producenterna har satsat på moderna lager, som gör att man kan lagra frukt väldigt länge och ändå ha en toppenkvalité, säger han.
Jordgubbarna är också en framgångssaga, vilket han tror beror på att folk överlag äter mer bär.
Framtidsoptimism
Marcus Söderlind tar fasta på Livsmedelsverkets rekommendation att äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen. Än så länge äter genomsnittssvensken mindre än 400 gram om dagen.
- Ska vi fulla det utrymmet så ska vi fylla det med sådant som är odlat här. Så jag känner en stor framtidsoptimism.
Fakta: Ökade tio procent
Den svenska trädgårdsproduktionens totala värde 2017 var 5,3 miljarder kronor, en ökning med tio procent jämfört med året före.
Ätliga grödor (köksväxter, frukt och bär) utgjorde 60 procent av produktionsvärdet, medan prydnads- och plantskoleväxter utgjorde 40 procent.
De värdemässigt största enskilda grödorna 2017 var morötter, jordgubbar, lövfällande träd, växthusodlade gurkor och tulpaner.
Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning.
Källa: Jordbruksverket