Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Studenter får tjäna mer

Svenska studiebidrag är lägre än i de flesta jämförbara länder, enligt en ny rapport från CSN. Men sedan årsskiftet är det lättare för studenter att jobba extra.

Svenska studenter har en internationellt sett ganska god ekonomisk standard under sina studier, visar en analys som gjorts av Centrala studiestödsmyndigheten, CSN.

Myndigheten har jämfört det totala studiestödet, bidrag och lån, i åtta europeiska länder. Då visar det sig att nivåerna bara är högre i Danmark och Norge. Ser vi till vad pengarna räcker till är det bara det brittiska studiestödet som ger högre köpkraft – och det är mycket strikt behovsprövat.

Men en granskning av enbart bidragsdelen ger motsatt bild. Av länderna i studien är det bara Estland som har lägre studiebidrag än Sverige.

- Det betyder att svenska studenter kommer ut relativt högt belånade, säger Carl-Johan Stolt på CSN:s utvärderings- och statistikenhet.

Samtidigt brukar svenska akademikerlöner ofta ligga förhållandevis lågt vid jämförelser med andra länder.

Många svenska studenter väljer därför att jobba under studietiden, för att inte skuldsätta sig i onödan. Andra vill arbeta för att det är roligt eller för att det ger värdefulla kontakter för framtiden. Enligt en rapport från Högskoleverket jobbar 44 procent av studenterna minst tio timmar i veckan.

Och sedan årsskiftet har det blivit lättare, eftersom fribeloppet höjts. Nu kan en student tjäna 140 800 kronor om året innan studiebidraget sänks.

Carl-Johan Stolt på CSN tycker att det är en ganska generös gräns, jämfört med andra länder.

- Framför allt avviker Sverige och övriga nordiska länder genom att det bara är individens egen inkomst som bedöms. I många länder väger man in föräldrarnas och eventuell partners inkomst, säger han.

Sådana skillnader gör förstås samtidigt att det är ganska svårt att jämföra olika studiemedelssystem. Inte ens inom Norden är det helt enkelt.

I Norge får studenterna enbart lån, men upp till 40 procent skrivs av om man betar av kurser i någorlunda god takt. I Finland brukar studenterna inte låna alls. Där har det setts som ett problem, staten har prövat incitament för att locka studenterna att låna mer och jobba mindre.

Den svenska synen på arbetande studenter tycks efter hand ha blivit allt mer positiv, om man ska döma av hur fribeloppet utvecklats. Det höjdes även 2011, efter att tidigare ha legat stilla i tio år.

Men Sveriges förenade studentkårer är kritiska till att så många studenter anser sig tvungna att jobba under studietiden.

- Det ska inte vara nödvändigt att jobba för att klara sig. Det är också väldigt stora skillnader mellan olika utbildningar när det gäller om det går att hinna jobba eller inte, säger Sveriges förenade studentkårers vice ordförande Sabine Pettersson.

Enligt en studie från Högskoleverket lägger den genomsnittliga heltidsstudenten 33 timmar i veckan på sina studier, men det varierar kraftigt mellan olika utbildningar. Heltidsstudenten inom humaniora och teologi ägnar 22 timmar i veckan åt studierna, medan över hälften av medicinstudenterna avsätter mer än 40 timmar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.