Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/8

Studenten - en attraktiv kund

Snart springer de första studenterna ut genom dörrarna på Göteborgs många gymnasieskolor. Med alla traditioner kring mössor, fester, lastbilsflak och limousiner har de blivit en åtråvärd kundgrupp – men alla har inte råd att hänga med.

Uppladdningen inför studenten är intensiv på Göteborgs gymnasieskolor. I november förra året anordnade Hvitfeldtska gymnasiet en stor fest för att fira att det var 200 dagar kvar till studenten, och i slutet av februari var det dags för 100-dagarsfesten.

Marknadsföring redan i september 

Redan i september hade ABC-gruppen varit på skolan för att marknadsföra sina produkter – studentmössor som säljs i paket tillsammans med bland annat champagneglas, mössfodral och pennor. En av de som köpt sin studentmössa genom ABC-gruppen är Balder Starke Sundén som tar studenten från Hvitfeldtskas samhäll/beteendevetenskapslinje den 1 juni. 

– Jag köpte en av deras lite dyrare mössor, och valde till glas, en tuta, en penna och gravyr på mössan. Med en rabattkod gick det på ungefär 1000 kronor, säger han.

Kompisen Joel Jansson Nilsson går på Lindholmens tekniska gymnasium. Han köpte sin studentmössa från en hemsida han letade upp själv, och valde den billigaste varianten.
– Man fick styla den själv, och i slutändan gick det på 450 kronor. Jag ville inte lägga för mycket pengar på mössan, jag ska ju bara använda den en enda dag. Innan jag beställde testade jag vad det skulle kosta om man tog alla tillägg som erbjöds, då landade det på 2500 kronor, säger Joel.


De har fått mycket reklam det senaste året. Reklam för kostymer i brevlådan, SMS från butiker som ger 10 procents rabatt, erbjudanden på Facebook. De är en enkel och tydlig målgrupp, och det finns många extrakronor att tjäna för den som är tillräckligt kreativ.
– När ABC-gruppen var på skolan var det till exempel ett gäng väldigt snygga och charmiga tjejer som sålde deras grejer, säger Joel.
– Likadant på Hvitfeldtska, säger Balder. Det var nog en del som köpte mer än vad de tänkt från början av de där tjejerna.

Vad är väl en studentbal?

Även balen innebär kostnader. Biljetten kostar 750 kronor för eleverna på Lindholmens tekniska gymnasium, och 700 kronor för Hvitfeldtskaeleverna. Till det läggs kostnaden för kostym eller klänning, och i vissa fall styling.
Maja Gullberg och Malin Lachonius, även de Hvitfeldtskaelever, har lite olika inställning till balen. Maja beställde sin klänning från Nelly.com.
– Den kostade ungefär 700 kronor. För mig är inte balen så viktig att jag vill lägga mer pengar än så.
Malin Lachonius började fundera på vilken färg klänningen skulle ha redan under andra året. Hennes klänning är måttbeställd från en nätbutik, och landade på 2699 kronor. Det är ungefär i det spannet klasskompisarna också hamnat, tror de. 
– Det är väldigt olika. För vissa är det jätteviktigt, några ska inte ens gå, säger Malin. I en kompis klass på Katrinelundsgymnasiet tror jag inte någon har köpt en klänning för under 3000 kr.

Ingen av dem kommer att gå till en salong för att fixa hår och smink före balen. Däremot lägger klassen 500 kronor per person för lastbilsflaket på själva studentdagen.
– Vi valde det bästa ljudsystemet, DJ och en massa dekorationer, säger Malin. 
– Men vi är också 90 personer som delar. Hade vi bara varit vår klass hade det blivit upp emot 700 kronor per person, fortsätter Maja.

Några i klassen tyckte det var dyrt, och tjejerna håller med om att med alla utgifter som balen och studenten innebär blir det mycket pengar. Samtidigt tycker de att det är värt det – studenten tar man bara en gång i livet.

Elever oroade för kostnader

Anna Källmarker, kurator på Hvitfeldtska, har samtal varje år med elever som oroar sig för kostnaderna som studenten för med sig. Det handlar om studentmössan, kostymen, balbiljetten och studentfesten.
– Det är inte nödvändigtvis elever från familjer som har jättedålig ekonomi, utan det kan handla om att man inte vill belasta föräldrarna om det är tajt med pengar just när allt ska betalas. 

De senaste tio åren har både balen och studenten varit stora samtalsämnen bland eleverna, vilket har skapat en väldig press hos vissa, menar Anna Källmarker.
– De som har råd satsar mycket på kläder, mössa med en massa tillbehör och styling.
Kuratorerna har möjlighet att hjälpa eleverna söka ekonomiskt stöd från fonder. Elevkåren på skolan har en särskild fond sedan två år tillbaka, just för utgifter kring studenten och balen. Pengarna kommer från elevkårens egen kassa. Simon Johansson, som var ordförande i elevkåren fram till mars i år, uppskattar att ungefär sju-åtta personer sökt stöd från fonden under den tid den har funnits.

– Det är ofta specifika saker man söker för, som studentmössan eller balbiljetten. Vi har hittills godkänt alla ansökningar, säger han.
Enligt Anna Källmarker skulle fler kunna söka, utifrån de medel som finns i fonden. 
– Det gör att vi har kunnat hålla ögonen öppna för elever som är behövande, och föreslå att de söker. Ansökan görs helt anonymt, i och med att vi tar emot den och sedan skickar vidare en anonymiserad version till elevkåren.

En stor del av ansvaret för studentaktiviteterna ligger på gymnasiernas respektive elevkårer. Ofta är det de som anordnar balen, fester inför och på studenten, och avtal med företag som säljer studentmössor. Simon Johansson, före detta ordförande för Hvitfeldtskas elevkår, hade ansvar för höstens inköp av studentmössor. Elevkåren jämförde erbjudanden från olika företag och bjöd in företaget för att hålla en mössprovning på skolan.
– Förra året var det ABC-gruppen som vi tyckte hade den bästa dealen, säger Simon Johansson. De har tagit fram vår skolunika mössa och kunde ge ett bra pris. Det vi ger dem i gengäld är i princip marknadsföring, eftersom de får komma hit till skolan.
Det fanns andra företag som hörde av sig, men kåren valde att inte bjuda in dem eftersom kontakten togs för tätt inpå deras tänkta datum för mössprovningen. I slutändan var det runt 85 procent av skolans tredjeårselever som valde att köpa sin mössa via ABC-gruppen, vilket motsvarar ungefär 580 personer. Det särskilda Hvitfeldtskapaketet, men mössa och tillhörande låda, champagneglas, tuta och penna kostade ungefär 1000 kronor.

ABC-gruppens försäljare är ungdomar som ofta själva tog studenten ett eller två år tidigare.
– Redan dagen de var på skolan fick vi också information om hur man kunde söka jobb där till nästa år, säger Malin Lachonius.

Nu tar nästan alla studenten

Vissa delar av studentfirandet har sett likadana ut sedan 1900-talets tidigare hälft. Lina Midholm är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg, och har arbetat med en studie om hur vi firat skolavslutningar i modern tid.
– En kvinna som deltagit i studien berättade att hon firat tre barn och fem barnbarn som tagit studenten mellan 1978 och 2001. Vissa saker var desamma: studentmössan, utspringet och att mötas av släkt och vänner med blommor och ballonger. Den stora skillnaden tyckte hon var att studenterna blivit så många fler. Nu tar ju nästan alla studenten.

Före 1968 togs studentexamen på stort allvar. Det skrevs skriftliga prov, och ett muntligt prov hölls på själva studentdagen. Bara de som klarade ”muntan” fick springa ut trappan till familjen och vännerna som stod och väntade. Den som inte klarade provet fick smyga ut bakvägen. De som inte gick vidare till gymnasiet kunde istället ta en realexamen redan vid 15 eller 16 års ålder, och fick då en grå studentmössa istället för en vit.

– Det finns äldre som tycker att dagens studentexamen inte riktigt är ”på riktigt”, vem som helst kan ju ta studenten, säger Lina Midholm. 

Handeln driver på studentfirandet

Även förr kostade studenten. Killarna kunde ha smoking, tjejerna finare klänningar. En kvinna född 1948 skriver: ”Det var ju rätt många utgifter för våra föräldrar förknippade med studentexamen. En sådan var mössan. Den var dyr och fanns i två modeller, en lunda- och en uppsalamodell.” 
Motreaktionen kom på 70-talet, då många vägrade såväl studentmössa som finare kläder. Man skulle helt enkelt inte göra en så stor sak av det.
– Någon i vår undersökning skrev att man nästan hånade de som tog studenten i fina kläder och studentmössa. Det ansågs borgerligt, säger Lina Midholm.

Det är svårt att säga när studenten började bli det stora evenemang som det är i dag, utifrån Institutet för språk och folkminnens undersökningar, men när Lina Midholm själv tog studenten 1990 var firandet inte i närheten av dagens.
– Till stor del är det handeln som driver på, precis som med Halloween och Alla hjärtans dag, säger hon. I dag kan du köpa hela koncept med allt som har med studenten att göra. Det ska konsumeras, helt enkelt. Jag skulle vilja göra en jämförelse med Norges Russtid, som man ser i TV-serien Skam nu. Där läggs det också mycket pengar.

Sista grejen vi gör ihop

En röd tråd genom såväl samlingen av berättelser i Skolavslutningar då och nu, och de gymnasieelever GP pratat med inför årets student, är att det är svårt att inte dras med firandet.
För Malin Lachonius och Maja Gullberg är det självklart att gå på balen. Både de, Balder Styrke Sundén och Joel Jansson Nilsson vittnar om att snacket om studenten och allt som hör till har varit ett samtalsämne hela året. Även om det kostar en del är det svårt att välja bort.
– Klart man vill vara delaktig, säger Joel Jansson Nilsson. Det är ju sista grejen vi gör ihop.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.