Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/3

Strid i lönerörelsen – facken nobbar avtalsförslag

Striden om lönerna trappas upp. På tisdagen sa industrifacken nej och kallar det förslagna avtalet "Oaccepabelt lågt". Samtidigt ger arbetsgivarsidan tumme upp.
Redan nästa vecka ska parterna vara överens. Annars kan strejk hota.

På måndagen skickade den första hemställan från de opartiska ordförandena (Opo) till parterna inom industrin. I hemställan föreslogs ett värde på 4,5 procent över 29 månader, en löneöknings på knappt två procent i årstakt.

"Den pågående återhämtningen av ekonomin och utvecklingen av konkurrenskraften ger stöd för en löneökningstakt väsentligt högre än vad hemställan anger", skriver industrifackförbunden, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Unionen, GS och Livs i pressmeddelandet.

Industriavtalet och märket

Sedan industriavtalet slöts 1997 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. De löneökningar industrins parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för övriga branscher. Man säger att industrin sätter ett “märke”.

Industriavtalet anses, av förespråkarna, har gett svensk industri en mer balanserad kostnadsutveckling och löntagarna reallöneökningar på i snitt omkring två procent per år sedan 1997. Tidigare slukades de nominella löneökningarna av inflationen och reallöneökningarna uteblev.

Märket är inte helt orubbligt. Kommunal har trots det fått igenom extra löneökningar till undersköterskor de senaste fyra åren.

De senaste tio åren har löneökningarna i snitt legat på kring 2,5 procent, enligt Medlingsinstitutet.

Dessutom poängterar man att hemställan saknar nödvändiga avsättningar till system för arbetstidsförkortning- deltidspension/flexpension, vab-tillägg på de avtalsområden där det krävs och en låglönesatsning för LO-förbunden.

Arbetsgivarna säger ja till budet

Industriarbetsgivarna accepterar budet, även om de ser det som högt utifrån rådande omständigheter.

– Men vi är beredda att acceptera budet då det innehåller en nedväxling av löneökningstakten från nuvarande nivå, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Du kan få noll i löneökning – här är faktorerna som styr

LÄS MER: Undersköterska – yrket som får central roll i avtalsrörelsen

Teknikarbetsgivarna, Tekniktjänstearbetsgivarna och TEKO (Sveriges Textil- och Modeföretag) accepterar hemställan.

– Den ekonomiska återhämtningen har mattats av betydligt, nya restriktioner till följd av smittvågor är inte längre bara en risk utan ett faktum. Samtidigt ser vi behovet av att träffa avtal som kan utgöra en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad, säger Tomas Undin, förhandlingschef vid Teknikföretagen, i ett pressmeddelande.

Avtalsrörelsen sköts upp

Avtalsrörelsen skulle avslutats i mars, men pausades till följd av coronapandemin. 485 avtal som berör 2,8 miljoner löntagare i Sverige ska nu förhandlas fram.

När den återstartade i oktober stod IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson fast vid deras lönekrav från i våras på tre procent.

– Givet omständigheterna är signalerna vi får från industrin ändå att det är på väg tillbaka och att ordrarna kommer. Det känns betydligt bättre än vad vi hade vågat tro, sa Marie Nilsson till GP tidigare i oktober.

Stora skiljelinjer mellan parterna

Men arbetsgivarsidan inom industrin har sett mörkare på läget, och har yrkat på ett nollavtal, alltså uteblivna löneökningar. Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, spår att tillväxten förmodligen kommer vara stark nästa år, men att vi trots det inte kommer vara tillbaka på samma nivå som innan krisen.

– Det finns naturligtvis inget utrymme för löneökningsnivåer under 2020, säger Per Widolf till GP.

– Nu handlar det om att vi skapar en situation där vi efter krisen har kvar konkurrenskraftiga företaget som kan fajtas på den internationella marknaden. Då kan vi inte stoppa ner massa stenar i ryggsäcken och tro att vi ska vara konkurrenskraftiga när vi kommer ur den här krisen.

Parterna inom industrin ska träffa avtal, som är normgivande för resten av arbetsmarknaden, senast den 31 oktober. Sedan följder övriga arbetsmarknaden. IF Metall har inte uteslutet att ta till strejkvapnet för att få igenom sina krav.

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.